Migration.

2015-08-10 08:54

Zainab utvisas från Sverige – trots löfte om läkarjobb

Zainab, 33, är läkare. Hon flydde från Irak till Sverige 2012, har lärt sig svenska, arbetar och barnen har rotat sig här. I september skulle hon göra testet för svensk läkarlegitimation. Istället utvisas hon idag efter en miss av Migrationsverket.
– Det är fullständigt obegripligt. Det är akut brist på läkare i Sverige och vårdcentralen här i Tidaholm vill anställa Zainab, säger kollegan Britt-Inger Dahlin.

Läs också: Strikta regler ger färre chans till arbetstillstånd

Som asylsökande har man inte rätt att delta i SFI-undervisning, men Zainab lärde sig svenska på egen hand – så bra att hon sedan ett och ett halvt år arbetar som resurslärare i SFI-undervisningen i Tidaholm där hon bor med sina två barn Miriam, 3, och Mohammed, 6.

Hon har många vänner och skulle snart ha kunnat bli en del av den svenska läkarkåren som skriker efter arbetskraft – om det inte vore för en formell miss av handläggaren på Migrationsverket.

Asylsökande har sedan 2008 möjligheten att ”byta spår”, det vill säga ansöka om att få stanna i Sverige på andra grunder än asylskäl, exempelvis för arbete. Den som arbetat under asylprövningen kan ansöka om arbetstillstånd förutsatt att ett antal anställningsvillkor är uppfyllda, villkor Zainab uppfyller med råge. För arbete under prövningstiden krävs också ett så kallat AT-UND (rätt att arbeta utan arbetstillstånd), vilket ska utfärdas av Migrationsverket automatiskt så fort den sökandes identitet är fastslagen. Den som söker skydd här förväntas i första hand försörja sig själv, precis som Zainab gjort.

– Men min asylprövningshandläggare skrev inte in något AT-UND i mina papper i tid. Det gör att jag inte har rätt att söka arbetstillstånd, säger Zainab.

Istället utvisas familjen med hänvisning till otillräckliga asylskäl. Idag skickas de tillbaka till Irak.

Maken försvunnen sedan 2012

I Irak arbetade Zainab som gynekolog, även hennes man är läkare.

Efter upprepade hot från den irakiska milis som kontrolleras av före detta premiärministern Nuri al-Maliki och stöds av regeringen bestämde sig familjen för tre år sedan för att fly.

– Vi hade inte tillräckligt med pengar för att lämna landet tillsammans, så min man skulle komma efter. Jag har inte hört något från honom sedan 2012, jag vet inte vad som har hänt honom, säger Zainab.

Internationella Röda Korset har sökt efter honom utan resultat.

– Mitt eget liv tog på sätt och vis slut när jag tvingades lämna min man och vårt liv i Irak, men jag tänker på mina barn, säger hon.

För deras skull har hon inte gett upp. Britt-Inger Dahlin är SFI-lärare och vän och kollega till Zainab.

– Hon är en förnämlig hjälp, en naturbegåvning som stöttar elever med arabiska som modersmål, både på och utanför arbetet. Hon hjälper alla, berättar Britt-Inger Dahlin.

Hon är upprörd över Migrationsverkets beslut att utvisa familjen, även Zainabs syster Shyma, som är farmaceut utvisas idag.

– Det är fullständigt obegripligt. Det är akut brist på både läkare och farmaceuter i Sverige och vårdcentralen här i Tidaholm vill anställa Zainab, säger Britt-Inger Dahlin.

– Det är sorgligt att en miss av Migrationsverket gör att familjen inte får stanna. Det borde ha varit tillräckliga skäl för Migrationsöverdomstolen att ta upp hennes ärende, säger hon.

Enligt Zainab sa hennes nuvarande handläggare att hon kunde försöka överklaga utvisningsbeslutet igen med hänvisning till den första handläggarens miss.

– Men hon sa att det inte var någon idé. Jag har försökt göra allting rätt, göra mitt bästa. Nu kan jag inte göra mer, säger Zainab.

En utsatt position

Zainab fruktar för sin säkerhet i Irak och vågar inte framträda med bild och fullständigt namn. Som läkare vägrade hon lyda milisens uppmaning att skriva ett falskt dödsfallsintyg över en man som torterats till döds.

Det ledde, enligt Zainab, till så allvarliga hot mot familjen att de inte kunde stanna kvar. Zainabs familj är skingrad över världen. Hon har inget manligt nätverk kvar i Bagdad, en särskilt utsatt position för en kvinna i Irak enligt Migrationsverkets egna beskrivningar.

– Jag är rädd. Min dotter accepterar inte att vi ska åka. ”Det är krig där” säger hon. Det känns jobbigt. Jag har gett upp för mig själv men när jag ser på mina barn kommer tårarna, säger Zainab.