– Det som händer i Biskopsgården med att de lokala föreningarna blir så strypta är en del i ett större mönster där civilsamhället tonas ner. Om du tänker på Storstadssatsningen för 20-25 år sedan så var det tvärtom, då skulle man stödja civilsamhället, ingjuta kraft i det och skapa lokal demokrati. Det skulle vara ett sätt att få medborgarna att bli delaktiga. Men nu är det uppifrånstyrning, säger han.
Undvika fler juridiska personer
Det bolagiserade Göteborg måste undvika att bilda fler juridiska personer. Det var ett av argumenten till att en stiftelse som Framtidenkoncernen föreslagit, och som bland andra Neutrala Ungdomsföreningen hoppades kunna söka pengar från, röstades ner i fullmäktige. Alternativet är nu en sorts social investeringsfond för barn och unga. En sådan behöver inte behandlas mer politiskt, men är ännu inte klar. Ove Sernhede har tillsammans med flera forskare varit öppet kritiska till Framtidens strategi i stort.
– I strategin finns en del som handlar om att civilsamhälle och allt som är gräsrotsdemokrati och människors medverkan – det ska stympas och hållas kort. Istället ska man satsa på nån slags uppifrånstrategi med det de kallar för superförvaltning och sådant, säger han.
Kolonial inställning
En annan som engagerat sig i Neutrala ungdomsföreningen i Biskopsgården är Stina Fransson. Hon var Gårdstensbostäders vd då den så kallade Gårdstensmodellen utvecklades. Hon lämnade sitt uppdrag 2006 och var sedan konsult i andra bolag, men slår upprört fast att erfarenheterna aldrig riktigt utnyttjats. Mindre bostadsbolag med stort boendeinflytande är det som borde ha förts vidare. Med rådande situation kan man inte ärligt påstå att de stora bostadsbolagen lyckats och därtill köper internationella bolag upp bostadsområden enkom för att tjäna pengar.
– Det är unikt det som finns i Neutrala Ungdomsföreningen, det är deltagarstyrt. Det var det som var framgången i Gårdsten och det är det som är framgången här. Men i Sverige ska det vara projekt på Fryshuset, eller tjänstemannastyrda projekt. Man tror att myndigheter, tjänstepersoner och projektledare har den förmågan? Nej! Det är vår erfarenhet, säger Stina Fransson.
Kolonial inställning
Hon tycker att inställningen är kolonial och efterlyser en bostadspolitik värd namnet. I dagsläget hoppas hon framförallt på att politikerna ska låta Framtiden skapa två mindre bolag, ett för Biskopsgården och ett för Tynnered. Framtidens nya strategin är dock ett steg i rätt riktning.
– Detta är Gårdsten light. Det viktigaste nu är att de måste skapa två nya bolag med nytt ledarskap och med personal som är besjälade av att förändra och förbättra för dem som bor där, säger hon.
Frågan om de båda bolagen har klumpats ihop med en politisk strategi om att öka arbetet med ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Stina Fransson tycker att den politiska hanteringen är historielös.
– Man har inte läst på ordentligt utan har en politisk agenda som handlar om att sälja ut allmännyttan – inte att förbättra den, säger Stina.
