– Det system vi har med anvisningsskolor håller inte nu när vi växer så snabbt. När ärenden överklagas har vi inte fått rätt en enda gång. Och de anvisningsområden som vi har kan upplevas som godtyckliga, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd med ansvar för barn och utbildning.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Nästan fullt på samtliga skolor

I Örebro har man länge haft möjlighet att söka till olika skolor, men i praktiken är valsystemet satt ur spel eftersom det nästan är fullt på alla skolor. Och det är redan en kamp om platserna till de mest populära skolorna.

– Vi gör liksom många andra kommuner bedömningen att vi inte kan ha kvar anvisningsområden längre. Och för att göra rättvisa bedömningar ska vi ta hjälp av ett nytt it-system, så att de allra flesta får gå på en skola som ligger relativt nära hemmet, säger Jessica Ekerbring.

Men även om Socialdemokraterna tillsammans med de övriga styrande partierna vill införa ett nytt system, är det inte problemfritt.

– Ja, det finns en risk att det befäster segregationen. Eftersom det inte finns några tomma platser blir det ingen äkta valfrihet. Fast vi är medvetna om riskerna och vi är i ständig kontakt med regeringen och Gustav Fridolin om hur vi ska göra för att kunna minska segregationen inom den svenska skolan med stöd av skollagen. Lagen är i dag ganska trubbig, säger Jessica Ekerbring.

Populära profiler kan försvinna

Lagen har redan tvingat kommunen att ändra på flera principer som de helst hade velat fortsätta med. Ett exempel är skolkedjor, där barn som har gått i en klass på Rostaskolan sedan har fått förtur till Gumaeliusskolan. Det kan de få i framtiden också om de bor på rätt ställe, men det är inte självklart längre.

– Det var en förälder som hade sitt barn på Nya Karlslundsskolan som överklagade det och fick rätt. Det betyder att vi inte kan göra så längre, säger Jessica Ekerbring.

Inte heller syskonförtur finns med i lagen. Dessutom kan även populära profiler komma att försvinna.

– Enligt skollagen är det relativ närhet, eller valfri skola i mån av plats som gäller. Vi vet att till exempel profiler kan vara viktigt för integrationen, men är skolan full av personer som har rätt att gå där så kan inte 100 platser gå till profil­elever, säger Jessica Ekerbring.

Att den relativa närheten ska avgöra kan därför på sikt leda till att skolan blir ännu mer segregerad än i dag. Nu fördelas till exempel högstadiebarn från Vivalla ut på tre olika anvisningsskolor i kommunen. Om det kan fortsätta är högst oklart.

– Vi tänker fortsätta att driva att Vivallaeleverna ska få gå i de skolorna som vi har sagt tidigare, och vi får ta strid för det om det skulle behövas, säger Jessica Ekerbring.

”Finns nötter att knäcka”

Gumaeliusskolan är en av de populära skolorna i Örebro som kommer att påverkas av förändringarna.

– Det finns en del nötter att knäcka. Alla barn kanske inte får plats i den närmaste skolan och vi har problematiken med en segregerad stad. Varken det tidigare eller det kommande systemet gynnar egentligen integrationen, säger Chris Gelinder som är rektor på Gumaeliusskolan.

Hon hoppas dock att systemet med profilelever ska få finnas kvar.

– Vi har just nu en väldigt bra integration med elever från hela kommunen tack vare att vi får ta in profil­elever med hjälp av färdighetstester på en viss kvot. Vi har därför barn från alla socioekonomiska grupper. Vilket forskning visar är bra. Det höjer resultaten för alla. Men om vi inte får ha kvar profiler och färdighetstester kommer det att påverka elevernas resultat, säger hon.