Veckans fråga: Hur mycket makt har Europaparlamentet?

Att Europeiska kommissionen, som inte är direkt folkvalt, är EU:s verkställande organ känner de flesta till, men att peka ut den lagstiftande makten i EU är krångligare. Europaparlamentet har nämligen inte ensamrätt på lagstiftandet i EU, utan delar denna befogenhet med ministerrådet (även kallat ”rådet” eller Europeiska Uniones råd), där ministrarna från de 28 medlemsländernas regeringar sitter. I det så kallade ”ordinarie lagstiftningsförfarandet” måste parlamentet och rådet komma överens om hur den slutgiltiga lagstiftningen ska se ut.

Trots detta är Europaparlamentet en mycket central politisk institution inom EU, menar Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet och expert på EU-politik.

– I nästan alla frågor i dag har Europaparlamentet nästan lika mycket makt som de 28 regeringarna i ministerrådet tillsammans. Det är ett faktum som sällan kommer fram i debatten, förklarar han.

Vilken är huvudskillnaden mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten, som Riksdagen?

– Europaparlamentet har många av de maktbefogenheter som nationella parlament har, men en viktig skillnad är att det inte har rätten att ta fram egna förslag på ny lagstiftning, vilket nationella parlament normalt har.

I EU är det i stället kommissionen som har monopol på att ta fram nya lagförslag. Men man ska komma ihåg att om man ser till svenska Riksdagen till exempel så kommer initiativet till lagstiftning huvudsakligen från regeringen, medan det är förhållandevis ovanligt att Riksdagen själv lägger lagstiftningsförslag.

Om Europaparlamentarikerna inte själva kan föreslå ändringar av EU:s lagar, vilka möjligheter har de då att förändra gällande EU-lagstiftning?

– Deras möjligheter att sätta i gång en process som leder till ny lagstiftning består i att sätta press på Kommissionen och EU:s regeringar och övertala dem om att ny lagstiftning behövs. Detsamma gäller för medlemsregeringarna i rådet och statsregeringscheferna som sitter i Europeiska Rådet. När de vill se ny EU-lagstiftning på ett område, då ger de kommissionen i uppdrag att ta fram ett sådant förslag. Kommissionen är oftast lyhörd för den opinion som finns i medlemsländerna och i Europaparlamentet vad gäller nya viktiga frågor.

Vilka möjligheter har Europaparlamentet att granska andra EU-institutioner?

– Det har en central granskande roll, precis som parlament vanligtvis har i förhållande till den verkställande makten. Europaparlamentets granskar kommissionen, förklarar Tallberg.

Europaparlamentet kan formellt sett underkänna kommissionen och även upplösa den, men detta har aldrig skett.

– Europaparlamentet har också utfrågningar, så kallade ”hearings”, med Europeiska Centralbanken, även om man inte har någon direkt kontroll över denna.