Hur bidrar det fria skolvalet till ­segregationen?

– I botten handlar det om en stor bostadssegration som ligger till grund för att vi även har segregerade skolor. Men vi kan se att skolvalet har drivit på och förstärkt den här segregationen ytterligare för skolbarn. Det finns ganska tydliga mönster i de val som föräldrarna gör, där områden som anses ”sämre”, det vill säga är socioekonomiskt utsatta eller med många utlandsfödda, väljs bort.

Vilka är det som gör aktiva skolval?

– Generellt kan man säga att det är de resursstarka familjerna som väljer. Ju högre utbildningsbakgrund du har, desto större sannolikhet att du söker dig bort från en skola där föräldrarna har lägre utbildningsbakgrund. Även om eleverna trivs bra på en skola är föräldrarnas föreställningar om platsen där den ligger ofta så stigmatiserande att skolan inte ges en chans.

Hur påverkas elevsammansättningen?

– Skolorna blir allt mer homogena och föräldrarnas utbildningsbakgrund blir allt mer lik där exempelvis föräldrar med ­endast förgymnasial utbildningsnivå ­samlas på en och samma skola. Sedan blir det ju en allt större uppdelning mellan inrikes och utrikes födda, vilket ju är problematiskt.

Varför gör inte ­nyanlända och lågutbildade ­föräldrar fler aktiva val?

– Några av de föräldrar jag intervjuade som valt den närmsta skolan trots att de visste att den hade dåligt rykte motiverade det med att de var rädda för att inte kunna ge sina barn samma saker som deras kamrater. En berättade om att hennes syskonbarn, som valt en skola i innerstan, kände sig utanför för att hen inte kunde göra samma saker på loven som klasskamraterna. Flera av eleverna berättade också att de inte ville gå i en annan skola för att de skulle känna sig annorlunda. Uppdelningen har gått så långt att elever inte känner sig hemma i vissa skolor.

Går det inte att bryta segregationen med skolvalet lika gärna?

– På individnivå är det säkert möjligt, frågan är om det fungerar bra ur ett samhällsperspektiv. Därmed inte sagt att segregationen skulle lösas om skolvalet bara togs bort, det handlar om att se helheten och lösa boendesituationen också.

Innebär skolvalet även att skolorna kan välja sina elever?

– Ja, det fanns tendenser i alla tre skolor som jag undersökte att styra bort elever som ansågs ha särskilda behov. Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.