Varningen: Förslaget mot S-lotterna hotar föreningslivet

Kommer hembygdsgårdens tombola sluta snurra och knattelagets Bingolottoförsäljning rasa? Det är frågor som flera företrädare för den ideella sektorn vill rikta ljuset mot i sina remissvar på utredningen om partilotterier.

I mars föreslog regeringens utredare att partiernas lotterier inte längre skulle omfattas av ideella aktörers undantag från spelskatt. Ett sätt för regeringen att slå mot det största oppositionspartiets finansiering, dundrade Socialdemokraterna som är det parti som har överlägset störst intäkter från lottförsäljning. När utredningen tillsattes hade SD-ledamoten Tobias Andersson sagt att en lagändring skulle ”dra åt kranen till S”.

Enligt Socialdemokraterna skulle det vara lönlöst att fortsätta med den lottförsäljning som inbringat tiotals miljoner årligen till partiet och ungdomsförbundet om man omfattades av spelskatt på 20 procent av omsättningen.

Men nu hörs också ett annat argument mot en lagändring. Riksidrottsförbundet, hjälporganisationernas branschorganisation Giva och flera andra remissinstanser i den ideella sektorn anser att förslaget i förlängningen riskerar att få konsekvenser också för idrottsföreningar, hjälporganisationer och andra ideella aktörer.

Kan strida mot statsstödsregler

I remissvaren varnar aktörerna för att EU-kommissionen skulle anse att det strider mot unionens statsstödsregler i och med att olika skatteregler skulle gälla för partier och för övriga föreningar. A-lotterierna, som är den ekonomiska förening som bedriver Socialdemokraternas lotteriverksamhet, varnar rent av för att ideella föreningar kan råka ut för en skattesmäll i efterhand.

”I värsta fall blir då samtliga förmånstagare i alla lotterier retroaktivt skattskyldiga från 2019-2020 när den nya spellagstiftningen trädde i kraft”, skriver Jonas Lindholm, A-lotteriernas vd, i ett mejl till Dagens ETC.

Kritik mot förslaget framförs också av bland annat Centrum för rättvisa, den förening för individuella fri- och rättigheter som grundades av  nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer (M).

”Europadomstolen har i flera avgöranden framhållit att åtgärder som begränsar ett politiskt partis möjlighet att finansiera sin verksamhet kan utgöra en inskränkning av föreningsfriheten”, skriver Centrum för rättvisa.

Ansvarig minister Niklas Wykman (M) avvaktar med att kommentera remissvaren.