Inrikes.

2020-10-15 20:43
När barn sätts i skyddat boende så ska det alltid finnas ett specifikt placeringsbeslut för barnet. Det räcker inte att mamman behöver skydd, enligt utredningen. Bild: Shutterstock
När barn sätts i skyddat boende så ska det alltid finnas ett specifikt placeringsbeslut för barnet. Det räcker inte att mamman behöver skydd, enligt utredningen.
Puffetikett
Dagens ETC

Varnar för förslag – som gör att misstänkta pappor ska kunna överklaga placeringar

Våldsmisstänkta pappor vars barn flyr till skyddat boende ska kunna överklaga placeringsbeslutet. Förslaget finns i en utredning som just nu är ute på remiss.

Roks varnar för allvarliga konsekvenser för kvinnor och barn som söker skydd.

   – Vilken kvinna kommer att söka hjälp om hon vet att barnet tas ifrån henne?, säger ordföranden Jenny Westerstrand.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Regeringen vill att barns rättigheter ska tas tillvara bättre när de lever i skyddat boende tillsammans med en av sina föräldrar. Därför tillsattes en utredning för fyra år sedan som bland annat skulle se över ur barns rätt till skolgång och vård ska säkerställas under tiden de lever i skyddat boende, men också att ta fram förslag på hur placeringar av barn kan regleras i lagen.

Utredningen förelår att när barn sätts i skyddat boende så ska det alltid finnas ett specifikt placeringsbeslut för barnet. Det räcker inte att mamman behöver skydd.

Nu varnar Roks, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, för att förslaget kan få förödande konsekvenser. Att placeringen blir ett myndighetsbeslut innebär nämligen att det kan överklagas av den våldsmisstänkte pappan.

– Vilken kvinna kommer att söka hjälp om hon vet att barnet tas ifrån henne? Det är ofta det hotet mannen använder mot henne hela tiden. Och sedan har relationen mellan barnet och mamman ofta skadats, våldet handlar om att förklara vilken usel mamma och kvinna hon är. Att inte barnet och mamman får bygga ihop sin relation tillsammans är inte bra för någon, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.

”Självklart finnas prövning”

Andra välkomnar lagförslaget. Jenny Hagberg, som är familjerättssekreterare och arbetar med att utreda umgänges- och vårdnadsfrågor, tror att det skulle sätta fokus på barnperspektivet. I veckan skrev hon i en debattartikel i Göteborgs-Posten att pappors rättssäkerhet och umgänge med barnen i dag ibland hindras vid en placering på skyddat boende.

– Det är ett område där vi idag inte tillämpar barnkonventionen. Barn blir ett bihang till sin mamma och egentligen prövar man heller aldrig om barnet faktiskt skulle kunna bo kvar med den andra föräldern, eller om det är bäst att det följer med till boendet, säger hon.

Hon betonar att barnens säkerhet måste gå före umgänget med pappan i den akuta fasen, men sedan behöver en individuell bedömning göras som har fokus på barnet och inte mamman.

– Jag har träffat barn som inte gått i skolan på flera månader och som inte träffat sina klasskompisar och fröken. Så måste det vara om det är fara för livet. Men det är ett stort ingrepp att ta barnet från sitt sammanhang, säger hon.

Men är det rimligt att en våldsmisstänkt pappa ska kunna överklaga en placering?

– Det är för mig självklart att det måste finnas en prövning där båda vårdnadshavarna hörs. Vi måste lita på att de som överprövar besluten gör det med marginal och en försiktighetsprincip. Att ett beslut kan överklagas betyder inte att den som överklagar automatiskt får rätt, säger hon.

Har du stött på fall där barn varit på skyddade boenden trots att det inte behövts?

–Jag har stött på ärenden där jag bedömt att det varit så. Andra lösningar hade varit bättre för barnen. Det kan skilja sig beroende på vilken kommun man jobbar i och hur man beviljar skyddat boende. Och det är ju inte heller rätt, om det skiljer sig mycket åt i landet.

Höjda trösklar

Förslaget slår också fast att en regeländring skulle leda till att färre ges plats på skyddade boenden. Betyder det att man anser att för många placeras i dag? Det frågar sig Linnéa Bruno, sociolog vid Stockholms universitet som har forskat kring samhällets hantering av mäns våld mot kvinnor och barn.

– Är problemet verkligen att det är för många mammor som söker sig till skyddade boenden? Det är ju bara om man tycker det som förslaget om att höja trösklarna blir begripligt, säger hon och fortsätter:

– Jag delar inte den problembeskrivningen. Många växer upp i våld och många är fast i relationer där de utsätts för våld. Det är snarare samhällets bristande skydd som är problemet, att var tredje vecka mördas en kvinna av aktuell eller tidigare partner, säger Linnéa Bruno.

”Färre kommer få skydd”

Syftet med utredningen är att stärka barns rättigheter. Samtidigt lyfter man i kommentarerna till lagförslaget att Högsta domstolen slagit fast att en vårdnadshavares rätt till familjeliv ska väga tyngre än ett barns rätt till hälsa, i situationer där barnets behov av vårdåtgärder inte kan bevisas vara påtagliga och tydliga.

Linnea Bruno invänder.

– Hur bevisar man påtaglig hälsorisk, för varje enskilt barn? Har de som ska fatta beslut i socialnämnden den kunskapen? Dessutom kan nämnden fatta olika beslut för syskon, säger hon.

– Det innebär att du kan ställas inför valet att antingen lämna ett eller flera barn hos förövaren eller att själv stanna kvar med dem. Färre kommer att söka, färre få skydd och fler kommer att vara kvar i våld, säger hon.

”Dödsdom för jourrörelsen”

Jenny Westerstrand bävar för om förslaget går igenom.

– Det är mer eller mindre en dödsdom mot jourrörelsen, säger hon.

Utredningen vill också att det ska krävas tillstånd för att driva boende och säkerhetsanordningar som exempelvis skyddsglas samt att personalen ska vara utbildade socionomer. Krav som är långt ifrån hur Roks kvinnojourer jobbar idag.

– Då skulle vi bli en inrättning som vi inte vill vara, det tänker vi inte gå med på. Det får väl skyddade boenden bli en marknad med folk i rockar som skallrar med nycklar, killar som jobbar, och timvikarier. Så kanske det äntligen uppstår en underjordisk rörelse som skyddar kvinnor igen. Jag vet inte, säger Jenny Westerstrand.

FOTNOT: Dagens ETC har utan resultat sökt socialminister Lena Hallengren (S) för en kommentar. Förslaget är nu ute på remiss.

Lagförslaget

2016 tillsatte regeringen en utredning för att bättre ta tillvara barns rättigheter när de lever i skyddat boende tillsammans med en av sina föräldrar.

Utredningen föreslår:

Att det alltid ska finnas ett specifikt placeringsbeslut för barnet vid placering i skyddat boende.

Saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren ska Socialnämnden enligt lagförslaget i vissa fall kunna besluta om omedelbar placering av ett barn i högst fyra veckor. Detta genom ett tillägg i LVU, lagen om vård av unga, som är en tvångslagstiftning och reglerar omedelbart omhändertagande.

Det akuta beslutet ska inte vara överklagbart. Nämndens beslut ska dock prövas av förvaltningsrätten inom en vecka, och det beslutet ska sedan vara möjligt att överklaga.

En placering ska också kunna göras utifrån Socialtjänstlagen, som inte är en tvångslagstiftning, i de fallen är huvudregeln att båda föräldrarna ska samtycka till placeringen.

I somras skickades förslaget ut på remiss, sista dagen att svara är 13 november. Lagförslaget föreslås börja gälla 2022.

l  Roks och Unizon är de två organisationerna som samlar Sveriges kvinno- och tjejjourer. Tillsammans har de omkring 250 medlemsjourer.

l  Unizons medlemsenkät för samma år visade att de 72 jourer med skyddat boende som svarade på enkäten hade sammanlagt 1 104 kvinnor, 1 185 barn och en transperson i skyddat boende under året. Genomsnittstiden för kvinnorna var 66 dygn.

Antal nätter som kvinnor och barn bott på Roks jourer 2018:

Kvinnor 23 711

Barn 30 711