Inrikes.

2020-04-15 10:50
Marta Szebehely, professor i socialt arbete. Bild: Stockholms universitet / Pontus Lundahl/TT
Marta Szebehely, professor i socialt arbete.
Puffetikett
Dagens ETC

Varför dör fler på våra äldreboenden än på grannländernas?

Den stora dödligheten till följd av covid-19 på svenska äldreboenden kommer som en chock för många. Vid en jämförelse med Danmark och framför allt Norge är de svenska siffrorna betydligt högre.

Varför? Dagens ETC vänder sig till en expert på området.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I Sverige är genomsnittsåldern på de drygt 1000 avlidna i covid-19 över 80 år. 85 procent av de omkomna är äldre än 70 år. En stor andel har bott på äldreboenden eller haft hemtjänst. I Norge är de äldre också den största riskgruppen, men antalet avlidna där är avsevärt färre.

Marta Szebehely är professor inom socialt arbete vid Stockholms universitet. Hon har länge forskat på skillnader mellan olika länders äldreomsorg och välfärdspolitik. Hon anser att det är för tidigt att slå fast varför Sverige hittills har större dödstal på våra äldreboenden än våra grannländer. Men hon poängterar samtidigt att det finns stora skillnader mellan ländernas äldreomsorg som kan vara värdefulla att analysera. Detta oavsett oavsett när pandemin kom till länderna.

– Om fler dör på svenska äldreboenden kan det bero på att de boende i Sverige är äldre och sjukare än i Norge, säger Marta Szebehely. Norge har betydligt fler platser inom äldrevården än Sverige, här har vi dragit ned antalet platser med 30 procent sedan 2000.

– Följden har blivit att de som kommer in till äldreboendet i Sverige är betydligt äldre och sjukare än motsvarande grupp i Norge.

Fler utbildade

Trots detta är andelen utbildade sjuksköterskor inom äldreomsorgen betydligt högre i Norge än i Sverige:

– Ser man på personalen inom äldreboendet i Norge så är var femte medarbetare sjuksköterska, i Sverige är det kanske var 15:e eller 20:e. I Norge finns dessutom en närhet till sjukvården och sjukhus på ett helt annat sätt, säger Marta Szebehely.

Det finns också en skillnad när det gäller anställningsförhållanden mellan Sverige och Norge. I Sverige finns det betydligt fler timanställda, vilket blir en riskfaktor om den anställde upplever att hen inte har råd att sjukskriva sig vid en misstänkt förkylning. Vidareutbildning inom yrket blir också problematisk om man har många vikarier.

– Vi har också kunnat konstatera i tidigare forskning att svenska boenden har brist på personal, en del saknar utbildning och man tvingas många gånger att arbeta underbemannade. Då blir bemanningen jättesvår om det kommer in virussmitta som kräver mycket mer arbete på boendet, säger hon.

”Stort behov av skyddsutrustning”

Marta Szebehely är i stort positiv till Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnells arbete hittills.

– Jag tror inte att Folkhälsomyndigheten var riktigt medveten om hur det ser ut på äldreboenden idag. De hade kanske en bild av ålderdomshem där man satt med kaffe och tårta på eftermiddagarna. I själva verket är äldreboenden idag mer av vårdinrättningar.

Hon fortsätter:

– Personalen ger väldigt kroppsnära omsorg till personer som behöver omvårdnad och hjälp med det mesta, från omläggningar till byten av kontinensskydd. De har ett stort behov av skyddsutrustning i en situation som denna – ett behov som de själva kanske inte förutsåg.

Bra arbetsvillkor centralt

Marta Szebehely vill betona att hon inte på något sätt vill lägga skulden på personalen på äldreboenden och hemtjänst, utan trycker på att vad de behöver är bättre arbetsvillkor, arbetsmiljö och vidareutbildning:

– Kanske kan denna pandemi få till stånd bättre villkor för personalen och en upprustning av både äldreboenden och hemtjänst – i så fall kan i alla fall något positivt komma ut av situationen.

Greger Bengtsson är samordnare för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

– Det är svårt att idag säga vad de höga dödstalen i Sverige beror på, det finns många delar i detta. Förklaringar blir lätt spekulativa. Ta en sån sak som att i Sverige bor man i eget rum eller lägenhet inom äldreboendet, i andra länder, till exempel Finland bor fler gemensamt. Detta borde minska smittspridningen, säger han.

Fakta

Av de 1033 som på onsdagsförmiddagen var bekräftat avlidna i covid-19 i Sverige var cirka 85 procent över 70 år och genomsnittsåldern var över 80 år. Ungefär hälften av de äldre avlidna bodde på äldreboenden. 124 avlidna var under 70 år.

I Norge har 139 avlidit och genomsnittsåldern på de avlidna var 84 år. 

Sverige har antalet platser på äldreboenden sedan år 2000 minskat med cirka 30 procent, följden har blivit att de som kommer in på dessa boenden är äldre och sjukare än tidigare.   

Idag bor drygt 81 600 personer över 65 i särskilt boende för äldre och drygt 164 000 personer över 65 år har minst en insats från hemtjänsten.

Norge har fler äldreboendeplatser än Sverige och där är var femte anställda inom området utbildade sjuksköterskor medan i Sverige handlar det om var femtonde.

Källa: Folkhälsomyndigheten och VG/Folkehelseinstituttet