Fas3.

2015-09-03 17:00
Bild: Janerik Henriksson/TT

Vad kommer efter Fas 3?

Låtsasjobben skulle försvinna och de meningslösa åtgärderna fyllas av mening. Men det blev tvärt om. Sällan har en åtgärd varit så utskälld som Alliansregeringens Fas 3. Nu påbörjas en långsam begravning – men frågan är vad som väntar sedan.

En ägnar dagarna åt att släktforska, en annan åt att paketera gratulationskort. De kallar det själva för förvaring och vuxendagis. Båda är deltagare i fas 3. Och båda berättar om sina erfarenheter av åtgärden i SVT:s Uppdrag granskning. Snart blir historierna många gånger fler. Efter att programmet sänts i maj 2011 börjar i princip varenda tidning skriva om fas 3-deltagare. De flesta har liknande erfarenheter. En av dem, Carlos, berättar för ETC Göteborg:

– Jag har jobbat sedan jag gick ut skolan, i över 30 år. Att nu behöva sitta av tiden på ett ställe som mest liknar ett vuxendagis är förnedrande.

Snart riktas kritiken mot den borgerliga regeringen. Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly kallar fas 3 en modern form av slaveri och Ylva Johansson, då arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, menar att fas 3 är ”pysselsättning”. Samma kritik som riktades mot den socialdemokratiska regeringen och deras aktivitetsgaranti några år tidigare hörs nu igen. Men den här gången handlar det om jobb- och utvecklingsgarantin. Den som sjösattes våren 2007.

Lanserar jobbprogram

Alliansen hade just vunnit valet. Det hade gjort det mycket tack vare sin jobbpolitik. Till skillnad från Socialdemokraterna skulle alliansen föra en politik som ledde till jobb. Riktiga jobb. När regeringen Persson hade misslyckats med att få människor ur långtidsarbetslöshet och istället satt dem i olika åtgärdsprogram för att få arbetslöshetssiffrorna att se bättre ut, eller ännu värre – fick arbetsdugliga personer att förtidspensioneras, skulle Moderaterna införa ett jobbpaket som gjorde motsatsen: fick människor i jobb. I april 2007 skriver finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin på DN Debatt om lösningen: jobb- och utvecklingsgarantin. Fas ett ska fokusera på jobbsökaraktiviteter med coachning, fas två ska handla om arbetsträning, arbetspraktik, kompetenshöjning och subventionerade anställningar, och om fas tre skriver de ”alla deltagare som efter 450 ersättningsdagar i garantin inte har funnit något arbete anvisas till en varaktig samhällsnyttig sysselsättning”.

– På pappret såg det ut som ett bättre program än vad aktivitetsgarantin hade varit. Jobb- och utvecklingsgarantin handlade om att man skulle få hjälp som arbetslös genom coaching, praktik och i sista fasen samhällsnyttig sysselsättning. Det lät ganska bra. Men grejen är att när en ny åtgärd lanseras tar det ett tag innan man kan se vad den egentligen innebär, säger Roland Paulsen, sociolog som nyligen släppte boken Vi bara lyder – en berättelse som Arbetsförmedlingen.

”Otroligt resursslöseri”

2009 fick åtgärden sina första deltagare. Därefter dröjde det ytterligare ungefär två år innan det gick att se några resultat av fas 3. Meningen var att en fas 3-placering skulle gälla i två år, sedan skulle deltagaren förhoppningsvis ha gått vidare till jobb eller utbildning. Men så blev det sällan. Istället fick många börja om på en ny fas 3-period, samtidigt som de inskrivna bara blev fler. När Anders Borg och Sven Otto Littorin skrev sin debattartikel våren 2007 hade de räknat med att arbetslösheten skulle sjunka de närmaste åren – istället blev det tvärt om. Mediernas granskning visade att programmet inte klarade vad det lovat. Kritiken som formulerats mot aktivitetsgarantin kunde återanvändas: jobb- och utvecklingsgarantin brast i både kvalitet och effektivitet.

Men det fanns en sak som gjorde att fas 3 fick mer kritik än vad aktivitetsgarantin någonsin hade fått. Den väldiga kostnaden.

– Fas 3 är ett sådant otroligt resursslöseri. Det har kostat många miljarder kronor per år, säger Roland Paulsen.

En stor del av kritiken har handlat om just det – hur staten har fått betala stora summor till de företag som sysselsätter fas 3-deltagare. För till skillnad från många andra sysselsättningsåtgärder har det gått att göra fas 3 till en affärsidé. För varje deltagare får anordnaren 5 000 kronor per månad. Det samtidigt som de inte behöver betala någon lön till deltagarna.

– Det var inte längre tal om gratis arbetskraft, utan gratis arbetskraft plus 5 000 kronor i månaden, säger Roland Paulsen.

Ersätts med extratjänster

Sedan debatten om Fas 3 blossade upp 2011 har de rödgröna sagt att fas 3 kommer att försvinna om de får regeringsmakten. Förra veckan berättade också Ylva Johansson att det är nu det händer. Åtminstone inleds avskaffandet av fas 3. Helt avskaffat kommer fas 3 vara först 2019. Då ska det bland annat ha ersatts med extratjänster inom välfärden. Roland Paulsen har svårt att förstå varför fas 3 inte bara slopas direkt.

­– De har själva kallat det en förnedrande massåtgärd. Då borde de ju vilja lägga ner åtgärden så snart de får makten. Åsa Romson säger att hon inte vill kasta ut folk i ingenting, men med det menar hon ju att den som har a-kassa men inte tvingas gå till en lokal varje dag befinner sig i ingenting.

Roland Paulsen tycker att de som är i fas 3 borde få välja själva om de vill fortsätta eller inte. Den som väljer bort fas 3 ska ändå ha rätt till sin ersättning. Och så borde även regeringens extratjänster vara utformade.

–  Om de nya åtgärderna är så bra för de arbetslösa så behöver de inte tvingas att gå dit. Men det är osannolikt tyvärr. Ingen vill bli anklagad för att köra på bidragslinjen. Det är fortfarande mycket av en tävling om vem som är bäst på arbetslinjen, säger Roland Paulsen.

Om regeringes extratjänster kommer bidra med några poäng i den tävlingen lär vi få veta först om några år.

Tidslinje

Oktober 2006

Alliansen presenterar sitt förslag till nya a-kasseregler. I det ingår jobb- och utvecklingsgarantin.

Juli 2007

Jobb- och utvecklingsgarantin träder i kraft.

2009

I början av året placeras de första arbetslösa i Fas 3

Maj 2011

SVT granskar Fas 3 och avslöjar bland annat att många utför meningslösa uppgifter, att andra (47 procent) utför arbetsuppgifter som liknar vanliga jobb, att det brister i handledningen av deltagarna, att det ofta saknas handlingsplaner för hur de ska få jobb, att Arbetsförmedlingen saknar kontroller för att säkerställa att reglerna följs, att arbetsförmedlingens chefer uppmanas ge en positiv bild av Fas 3 till media.

Juni 2011

Riksdagen beslutar att avskaffa fas 3. Regeringen ändrar istället namn på den till sysselsättningsfasen, och vissa förändringar görs. Bland annat ska kortare utbildningar tillåtas.

September 2011

Regeringen avsätter mer pengar i höstbudgeten till fas 3. Det ska bland annat gå till hårdare kontroll av anordnare och extra handledarstöd

Juni 2012

Fas 3 är större än någonsin. Det sysselsätter 30 000 personer och är därmed landets största arbetsgivare. Samtidigt rapporterar medier om hur företag tjänar miljoner på fas 3.

Oktober 2014

En av de största fas 3-anordnarna, Jobbfabriken, meddelar att de lägger ner. Mellan 2009 och 2013 hade moderbolaget, Blatteförmedlingen, en omsättning på nästan 130 miljoner kronor.

Augusti 2014

I valrörelsen lovar Socialdemokraterna att Fas 3 ska bort om de vinner valet.

25 augusti 2015

Regeringen meddelar att från och med 2016 stoppas inflödet till Fas 3.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Fakta Fas 3 (sysselsättningsfasen)

• Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser. Den som inte fått jobb efter 450 dagar hamnar i Fas 3 och får sysselsättning 40 timmar i veckan hos en anordnade som Arbetsförmedlingen har utsett.

• Arbetsgivaren betalar ingen lön, utan får istället 225  kronor i ersättning per dag, för varje deltagare (eller 5 000 kr i månaden)

• Den som uppfyller villkoren för a-kassa får mellan 320 och 680 kr per dag, den som inte gör det får söka socialbidrag.

• Arbetsuppgifterna får inte ersätta ordinarie personal eller uppgifter

Extratjänster

• Nästa år ska det finnas 4 900 jobb i välfärden, stegvis ska det utökas till 21 000 platser.

• Arbetsgivaren ska stå för hela kostnaden och den anställda ska få avtalsenlig lön (tjänsten ska vara på 75 procent)

• Den som är i jobb- och utvecklingsgarantin ska också kunna gå yrkesinriktade utbildningar på folkhögskola och fortfarande få aktivitetsstöd.