Veckans fråga.

2015-12-12 13:00
Daniel Wiklander. Bild: Salka Sandén
Daniel Wiklander.

Vad är virtuell politik?

Unga blir allt mer mottagliga för konspirationsteorier, kunde vi i veckan läsa på DN Debatt. Hur ska man förstå det framväxande konspirationssamhället och vad är egentligen Rysslands roll? ETC hörde av sig till Daniel Wiklander, tidigare chefredaktör på tidningen Arbetaren, som nu driver bloggen virtuellpolitik.se, för en bakgrund.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du har läst?
Swisha en peng till: 1231480870

– Begreppet virtuell politik är myntat av Andrew Wilson, historiker och statsvetare vid University college i London. Han skrev en bok för tio år sedan som hette Virtual Politics: Faking democracy in the post-soviet world. Det som det handlar om är hur man i det forna Sovjet införde ett västerländskt demokratiskt system. Men partierna är mer eller mindre skapade och konstlade. Man upprätthåller ett politiskt landskap som ser pluralistiskt ut, men där många partier är kontrollerade av regimen. I ryska parlamentet finns en mängd stödpartier till det styrande partiet Enade Ryssland, men som har en självständig yta.

Daniel Wiklander berättar hur detta kan få absurda konsekvenser.

– Det fanns ett parti på yttersta högerkanten, Fosterlandet, som splittrades. Den ena fraktionen slogs samman med ett pensionärsparti och ett liberalnationalistiskt och tillsammans återuppstod dessa tre som ett socialdemokratiskt parti. Det skulle fungera som ett vänsteralternativ så att folk inte bildade egna.

Hur tar det sig uttryck i utrikespolitiken?

– Den moderna ryska propagandan används för att påverka opinionen i andra länder med syftet att destabilisera och underblåsa splittring. Jämför man med propaganda förr i tiden, i diktaturer eller som i nuvarande Nordkorea, så talade man med en röst. Nu skapar man flera konkurrerande narrativ för att skapa förvirring och misstro mot medier och makthavare i väst.

Daniel Wiklander framhåller att det naturligtvis finns goda skäl att misstro makthavare och medier, vilket propagandan skickligt utnyttjar. 

– RT.com:s motto är ”question more”. Istället för att framhålla en sanning, som gamla Pravda, uppmanar man till att ifrågasätta allt. Det handlar om att luckra upp människor verklighetsuppfattning. De sänder mycket om konspirationsteorier, kanske inte så mycket för att lansera konspirationsteorierna i sig, utan för att de som är lockade av konspirationsteorier också är mottagliga för deras andra budskap. 

Hur ser försöken ut att påverka svensk opinion? 

– Man vill måla upp en bild av att det är kaos i västvärlden. RT sände mycket från Husbykravallerna och använde företrädare för svenska rasistpartier som ”experter”. Sajten Sputnik, en så kallad nyhetssajt som tidigare hette Rysslands röst, som finns på ett 40-tal språk, däribland svenska, rapporterar mycket om asylsökande som, med deras ord, ”översvämmar” Europa. Tonläget påminner mycket om Fria tider.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter