I Västernorrland forsätter ockupationen av BB och de vårdanställda är osäkra på hur mycket de får stödja protesterna utan att riskera repressalier.
”Jag stöder BB-ockupationen i Sollefteå” står det på de pins som flera sjuksköterskor har satt på sina arbetskläder. I sjukhusdirektörens veckobrev kom beskedet att knapparna förbjöds och skulle bort.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är mycket som stängts på sjukhuset den senaste tiden och jag tycker att de borde förstå att vi vill visa hur vi ser på dessa nedrustningar. Vi stöder hela sjukhuset i sig och sedan säger ledningen på samma sjukhus till oss att vi inte får göra det.De borde göra tvärt om och stötta oss kan jag tycka, säger Lena Hedström.
Grundlagfäst yttrandefrihet
Efter att förbudet meddelats har vårdpersonalen gjort narr av sjukhusledningen. På Facebook publicerade Lena Holmström en bild där sjukhuspersonal poserar med sina pins på arbetskläderna och skickar en midsommarhälsning, riktad till direktören, som avslutas med ”Pins på! Ockupera mera!”
– Det var en kul grej som har fått mycket respons i sociala medier. Det är Sverige och vi har ju yttrandefrihet så jag är inte orolig för att någonting ska hända, men i värsta fall får jag väl söka nytt jobb, säger Lena Hedström med ett skratt.
Utgångspunkten i Sverige är att varje medborgare har en grundlagsfäst yttrandefrihet. Detta innebär att varje medborgare får säga, skriva eller på annat sätt uttrycka vad de vill utan att det allmänna lägger sig i.
På en arbetsplats är yttrandefriheten dock inte hur vid som helst. Genom anställningsavtalet följer vissa skyldigheter. En av dessa är lojalitetsplikten, som innebär att arbetstagaren i princip ska sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget. När en anställd då vill kritisera ledningen offentligt eller bära kläder som arbetsgivaren inte uppskattar hamnar lojalitetsplikten i konflikt med yttrandefriheten.
– Det är viktigt när man använder sin yttrandefrihet på arbetsplatsen att det inte förhindrar arbetet. Utför man inte sitt arbete såsom arbetsgivaren har rätt att förvänta sig är man i mycket sämre läge, säger Lise Donovan, chefs-jurist på TCO.
Staten får tåla
Ett exempel där yttrandefriheten vägde tyngre än lojalitetsplikten är ett fall från Arbetsdomstolen, AD, gällande en polisman som bloggade under karaktären ”Farbror Blå”.
Även om bloggen kunde skada polisens förtroende och gjorde både allmänhet och anställda upprörda kunde bloggandet inte läggas till grund för att avsluta polisens anställning. Det konstaterade AD som skrev att ”I den utsträckning sådant kan ha förekommit får staten alltså tåla det.”
– Fallet illustrerar att man har yttrandefrihet även på sin arbetsplats, i synnerhet för de offentligt anställda är yttrandefriheten stark på arbetsplatsen, konstaterar Lise Donovan.
Effekterna av lojalitetsplikten är alltså olika inom offentlig respektive privat verksamhet. Den privat anställda har en betydligt mer långtgående lojalitets- och tystnadsplikt och inte samma kritikrätt eftersom yttrandefriheten i första hand skyddar från ingripanden från det allmänna.
Ett annat fall från AD år 2012 gäller en rektor på en privatägd svensk skola. Rektorn blev uppsagd efter att ha varit med i sexgrupper i sociala medier, där han även var vän med elever, och hade på en bild en tröja där det stod ”NASA National Anal Sex Association”. AD konstaterade att det inte finns någon enkel formel för var gränsen går, men att ett grundläggande krav i plikten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. AD förstod att skolföretaget reagerade, men tyckte inte att NASA-tröjan var grund för uppsägning.
Förbud mot slöja
Frågan om yttrandefrihet och symboler på arbetsplatser diskuterades i hela Europa under våren – efter att EU-domstolen accepterat att en arbetsgivare i Belgien sade upp en anställd på grund av att denne ville bära huvudduk. Den anställde var en muslimsk kvinna som arbetade i företagets reception.
Företaget hade infört en generell policy om förbud mot att bära synliga symboler för politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser på arbetsplatsen, och menade att kvinnan inte följde dessa.
EU-domstolen tycker att en sådan neutralitetspolicy är acceptabel, under förutsättning att slöja inte är det enda som träffas i praktiken och att tillämpningen sker konsekvent och systematiskt. Även Christer Sturmark, som är ordförande för Humanisterna, poängterar vikten av att religiösa attribut måste behandlas såsom andra attribut.
– Arbetsmarknaden ska ha som grundregel att vara bejakande och tolerant mot klädattribut så länge det inte innebär några konkreta säkerhetsrisker. Jag har ju till exempel ring i örat och hästsvans och om jag skulle få sparken för det hade jag blivit jävligt irriterad, men om jag jobbade vid en maskin där hästsvansen är en säkerhetsrisk får jag ju finna mig i det. Jag tycker inte att en slöja ska behandlas annorlunda än en ring i örat, sa han efter att EU-domen kommit.
I Sollefteå fortsätter ockupationen av BB och de vårdanställda som visar sympatier vägrar ge sig. Efter att den politiska aktionen förbjudits ökade försäljningen av pins.
– Det är fler och fler som har på sig pinsen för att visa sitt stöd. Jag tar inte av mig min i alla fall. Det är viktigt att göra sin röst hörd, säger Lena Hedström.
Här är tonsättande fall gällande yttrandefriheten på arbetsplaten
1. Farbror Blå, Arbetsdomstolen
Tvisten handlade om en polis som på sin fritid hade bloggat om sitt arbete under det fiktiva namnet ”Farbror Blå”. Efter att bloggen fått medial uppmärksamhet blev polisens identitet känd, och hen avskedades.
Polismyndigheten tyckte att anseendet och allmänhetens förtroende för myndigheten skadats allvarligt. AD ansåg att avskedandet inte var saklig grund för uppsägning. AD framhåller i domskälen att en myndighet i regel inte kan ingripa mot en anställd för att denne utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
2. Fuentes Bobo mot Spanien, Europadomstolen
En person, Fuentes Bobo, blev avskedad efter att ha kritiserat ledningen på sin arbetsplats, ett privat företag. Fuentes Bobo sa i radio att ledande personer var inkompetenta och som ”blodiglar”.
Efter att ha förlorat i samtliga instanser i Spanien vände sig Fuentes Bobo till Europadomstolen som ansåg att Spanien hade en skyldighet att skydda yttrandefriheten även för anställda på privata företag. Domstolen tyckte inte att avskedandet av Fuentes Bobo var proportionerligt i förhållande till den kritik som framförts och att Spanien hade brutit mot Europakonventionen.
Huvudduksfallet, EU-domstolen
Var det diskriminerande att säga upp en muslimsk kvinna för att hon bar huvudduk på arbetet? Det var frågan som EU-domstolen hade att ta ställning till. Det belgiska företaget hade ett förbud för bolagets anställda att på arbetsplatsen bära synliga symboler för deras politiska, filosofiska och religiösa övertygelser.
EU-domstolen konstaterade att varken direkt eller indirekt diskriminering får ske, vilket innebär att det inte skulle var okej med en sådan neutralitetspolicy som i praktiken endast slog mot exempelvis muslimer. Regelverket ansågs i detta fall vara objektivt motiverat och tillämpades konsekvent och systematiskt. Det var därför okej att säga upp den muslimska kvinnan i detta fall, eftersom hon inte följde företagets regler.
