Vad är en asylkommission?

Asylkommissionens granskningar ska ge en överblick över hur den striktare flyktingpolitiken drabbat dem som sökte asyl under åren 2015-2017. Initiativet är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Flyktinggruppernas riksråd, FARR, som är tänkt att pågå fram till år 2022.

– Idén är att vi inte ska stanna vid spridda vittnesmål utan sätta igång vetenskapliga studier, säger Sanna Vestin, en av initiativtagarna till kommissionen liksom FARR:s tidigare ordförande.

Enligt henne är några av dessa konsekvenser bland annat förändrad praxis vid bedömning av asylskäl, bristande sociala rättigheter och en ökad psykisk ohälsa bland asylsökande.

– Även personer med uppehållstillstånd bor på gatan och andelen papperslösa ökar. Det har blivit tydligt bland de ensakommande unga som kom hit som barn som nu är papperslösa vuxna.

Ett 40-tal experter inom bland annat asylrätt är redan knutna till Asylkommissionen och förhoppningen är att samarbeten ska inledas med studenter på området samt organisationer som arbetar med exempelvis barnrättsfrågor.

Under det inledande skeendet ska bland annat en hearing med asylsökande hållas och särskilt utsatta grupper identifieras.

– Att civilsamhället går ihop med forskarvärlden är en spännande sak i sig och något som har efterfrågats, säger Sanna Vestin.

Är det bestämt vilket område som ni kommer att granska först?

– Nej. Det finns ett antal som mer eller mindre ger sig själv. Ordnat mottagande för ensamkommande barn, åldersbedömningar, bedömning av hbtq- och konvertitärenden. Det finns många som varit uppe väldigt mycket i debatten och därför vore det bra att få ett stabilare underlag. Och så hur själva asylproceduren går till. Inte bara hur utdraget det blivit, utan också hur det fungerar med tolkning, hur trovärdigheten bedöms och hur det fungerar för traumatiserade personer.

Vad hoppas ni att arbetet ska resultera i?

– Vi hoppas kunna analysera, visa på resultat och höja kunskapsnivån. Påverka lagstiftning och praxis till det bättre. Sedan tror jag också, eftersom utgångspunkten är att vi ska sätta igång en forskning från asylsökandes perspektiv, att det är en form av upprättelse för människor som känt sig misshandlade i proceduren att bli sedda och hörda.