V-kravet: 20 000 nya billiga hyresrätter

V vill se en ”ny nationell bostadspolitik för lägre hyror”. Målet är att det ska kunna byggas 20 000 nya hyresrätter om året med partiets politik, och att hyrorna ska passa låg- och medelinkomsttagare.

– Under många, många år har Sverige inte lyckats matcha bostadsbyggandet med det stora behov som finns, säger Nooshi Dadgostar. 

Förslaget, som Vänsterpartiet kallar "Naby", vilket står för "nationellt planerat byggande" beskriver Dadgostar som en historiskt. 

– Det är ett historiskt förslag, ett strukturförslag som är det största vi presenterar, säger hon. 

– Det bryter med 25 år av passiv, nästan obefintlig bostadspolitik som har varit alldeles för konjunkturkänslig, helt marknadsbaserad och som har byggt alldeles för långsamt, för dyrt och kanske till och med till alldeles för dålig kvalitet i många fall. 

Det nya förslaget kan läggas tack vare en öppning med nya EU-regler som gäller sedan januari i år, som möjligare bredare statsstöd till bostadsbyggande. 

En del av förslaget går ut på att bostadsbyggandet inte ska utgå från markpriset, utan från vilken ingångshyra som låg- och medelinkomsttagare kan betala. Hyran ska enligt V-förslaget fastställas i förväg utifrån ”lokala förutsättningar”. Sedan ska markkostnader anpassas efter det och kommunerna ska kompenseras för eventuella minskade kostnader.

– Det bygger på vilken betalningsförmåga som finns och inte på önskad högsta vinst för fastighetsbranschen, säger ekonomiskpolitiska talespersonen Ida Gabrielsson.

Tanken är sedan att de bolag som vill får vara med och buda på byggprojektet.

Staten ska ta ett övergripande ansvar för bostadsplaneringen och varje år se över behoven, föreslår Vänsterparitet som också vill att byggbolagen ska kunna få statliga kreditgarantier för att finansiera sina byggprojekt. 

– Det handlar om att se till att få ner markkostnaderna, byggkostnaderna och finansieringskostnaderna. Staten är mycket mer aktiv och kommunerna måste nu leverera på sitt bostadsförsörjningsansvar, säger Nooshi Dadgostar. 

En stor del av bakgrunden till förslaget är att unga människor vill inte bilda familj längre, menar Nooshi Dadgostar. 

– Många kan inte flytta hemifrån. De hittar inte ett tryggt boende. Det är för dyrt att separera. Det är oacceptabelt. Bostadspolitiken är ett nationellt ansvar som vi behöver ta nu. 

Kan det här vara en lösning på att det föds för få barn i Sverige? 

– Det är det. Det är många unga människor som uppger att boendet är en otrygghetsfaktor som gör att man inte känner sig trygg i att bilda familj.

Sverige har inte haft någon ordentlig bostadspolitik på 25 års tid, sa du. Under de åren har det även varit S-ledda regeringar, som ni har stöttat. Hur ser du på ert ansvar för bostadskrisen? 

– Ja, det har varit alldeles för svagt. Vi gjorde en liten insats med att stoppa marknadshyrorna. Det var väldigt viktigt. Men jag skulle säga att även socialdemokratiska regeringar som vi på ett eller annat sätt har tolererat har underpresterat ordentligt. 

Behövs det mer planekonomi i bostadspolitiken?

–  Det behövs mer politiskt engagemang. Kommunpolitiker, regionpolitiker, rikspolitiker som tillsammans sätter stadsutveckling, byggandet av nya bostadsområden för våra barn att växa upp i. Att vi kombinerar nya etableringar av företag och jobb med ett ökat bostadsbyggande. Att vi ser det här som en fråga för att unga människor ska känna sig trygga med att bilda familj. Det är ett politiskt skifte som vi presenterar.