2016, samma år som Parisavtalet trädde i kraft och länderna enades om att hålla den globala uppvärmningen under två grader, tog Stockholm stad beslut om att huvudstaden ska vara fossilbränslefri år 2040. Några prioriterade områden för att nå målet är utfasning av det fossila i energisystemen, minska mängden fossil plast som bränns i kraftvärmeverk samt ställa om till en fossilfri fordonsflotta.
I onsdags offentligjordes elva utredningar som tagits fram för att ge beslutsfattarna fördjupad kunskap om vilka åtgärder som krävs för att huvudstadens klimatstrategi ska bli lyckad. Här framgår att transportsektorn är det klart största hotet mot målet om nollutsläpp till 2040. Idag står transporterna för nästan hälften av stadens utsläpp av växthusgaser och med utredningens föreslagna åtgärder minskas dessa utsläpp bara marginellt.
– Här behövs en mosaik av åtgärder, där vi i staden bara har rådighet över en del. Nu får kommuner införa miljözoner vilket är ett jättebra verktyg för att få ner utsläppen från biltrafiken. Men det krävs betydligt fler nationella styrmedel för att uppnå en fossilfri fordonsflotta, säger miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP), till Dagens ETC.
Just nu satsas det ju på ett antal stora motorvägsbyggen som exempelvis Förbifart Stockholm och Södra länken. Hur rimmar de med klimatmålen?
– Det är självklart ett jätteproblem. Vi vet ju, och det är någonting som även forskning visar, att fler vägar ger mer trafik. Så det går stick i stäv med klimatmålen.
Bred samverkan
En annan utmaning som utredarna lyfter fram gäller arbetet för att minska mängden fossil plast i avfallsförbränningen – en del som idag står för utsläpp motsvarande 300 000 ton koldioxid. Även här behövs en bred samverkan för att nå målet, säger Katarina Luhr.
– Vi ser att så länge vi bränner fossil plast blir vi inte fossilbränslefria. Det är alltid mer resurseffektivt att sortera ut och återvinna – och den restfraktion som ändå bränns behöver vara tillverkad av förnybara resurser.
Stockholm stad har även beslutat att till år 2022 avveckla kolverket i Värtahamnen, som idag spyr ut en tredjedel av huvudstadens koldioxidutsläpp. Det är ett mål politikerna räknar med att klara, bland annat genom att använda energin smartare och ersätta kolkraften med överskottsenergi från serverhallar och livsmedelsbutiker.
Katarina Luhr hoppas att utredningarna som staden tagit fram kan bli ett värdefullt bidrag i diskussionen om hur klimatarbetet kan trappas upp – både nationellt och globalt – för att vi ska nå Parisavtalets mål.
– Det är tydligt att vi måste agera snabbare än vad vi gör idag. Även den klimatstrategi som Stockholm stad lagt upp, och som är väldigt ambitiös ur ett internationellt perspektiv, visar att det finns stora problem och utmaningar som vi måste jobba gemensamt med.
