– Anonyma vittnen kommer inte att bryta upp tystnadskulturer eller vara lösningen på de problem med skjutningar och sprängningar vi har inom kriminella nätverk. Dessutom är det ytterst få av de vittnen som förekommer i sådana sammanhang som i verkligheten skulle kunna vara anonyma, sade den särskilda utredaren Stefan Johansson, domare i Högsta domstolen, till Dagens juridik den gången.
Därmed ansåg han att det inte var motiverat att frångå principen att den som står åtalad måste kunna ta del av all information och kunna bemöta den.
Ny beställning, ny slutsats
Men för den nya regeringen är anonyma vittnen en av de saker som står inskrivna i Tidöavtalet som något som ska införas. En ny utredning tillsattes och den här gången gick uppdraget till Fredrik Wersäll som förutom jurist också är chef för Kungliga hovstaterna.
Hans utredning, som nu har presenterats för regeringen, landar i att ett vittne ska kunna vara anonymt om risken för att utsättas för allvarlig brottslighet är påtaglig. Vittnen ska kunna vara anonyma om brottet som vittnet hörs om kan leda till minst två års fängelse.
Både åklagare och den misstänkte ska kunna ansöka om att få höra ett vittne anonymt och inte heller rätten ska få veta vem det anonyma vittnet är. Det är något som skiljer det svenska förslaget från hur system för anonyma vittnen fungerar i våra grannländer.
Enligt utredaren kan anonyma vittnen leda till att polisen får mer bevisning om allvarliga brott – men det kommer troligen bara att bli aktuellt i ett fåtal fall per år.
”Urholkar rättsäkerheten”
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tog emot utredningen.
– En helt avgörande sak är förstås att människor vågar prata med polis och åklagare, sa han på en pressträff.
Men Advokatsamfundet har hela tiden varit kritiska till en modell med anonyma vittnet och är det även till det nya förslaget.
– Det är inte en fråga om att utredaren har prövat lämpligheten i att rekommendera anonyma vittnen, utan direktiven från regeringen var uttryckligen att annonyma vittnen ska införas. Trots att det har utretts flera gånger och att framstående jurister då har avrått, säger Louise Gunvén som var Advokatsamfundets expert i utredningen.
Enligt Advokatsamfundet innebär möjligheten att använda vittnesmål från personer som är anonyma för rätten en stor urholkning av rättsäkerheten.
– Det är ett angrepp på den misstänktas eller tilltalades möjlighet att försvara sig själv. Denåtalade har ofta inte så mycket egen bevisning, utan det försvaret kan arbeta med är att peka på brister i åklagarens bevisning, till exempel vittnets tillförlitlighet. Den möjligheten förlorar man med anonyma vittnen. Det är bekymmersamt, för vittnen är, inte ens i bästa fall, helt tillförlitliga, säger Louise Gunvén.
Anonyma vittnen finns ju i andra länder, även i våra grannländer, är det inte rimligt att Sverige också inför det här nu i ett läge med måna allvarliga brott?
– I Sverige finns det en stor mängd verktyg att använda, även vid allvarlig brottslighet. Det finns en stor mängd tvångsmedel och en kompetent polis som skulle kunna vidareutbildas. Jag är inte övertygad om att anonyma vittnen, som är ett steg bort från rättssäkerheten, är rätt väg att gå. Våra grannländer har systemet med anonyma vittnen, men det har i praktiken aldrig använts. Det finns alltså ingen praktisk nytta i att undergräva rättssäkerheten på det här sättet, säger Louise Gunvén.
Regeringen vill efter en remissrunda gå vidare med förslaget som enligt utredaren skulle kunna införas i april 2025.
