Inrikes.

2020-10-05 09:04
  • Personer med enskilda firmor har råkat illa ut under pandemin då de, till skillnad från större företag,  stått utan krisstöd.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Personer med enskilda firmor har råkat illa ut under pandemin då de, till skillnad från större företag, stått utan krisstöd.
  • Edward Riedel (M) vill att de med enskild firma ska ha rätt till krisstöd.  Bild: Wikipedia
    Edward Riedel (M) vill att de med enskild firma ska ha rätt till krisstöd.
Puffetikett
Dagens ETC

Utan stöd i krisen – så slår pandemin mot småföretagarna

En har tvingats sälja sin bostadsrätt, en blir helt utan a-kassa trots att intäkterna är noll, en har tvingats göra slut på hela sin buffert och en har tagit ut sin pension för att överleva. Dagens ETC har träffat några av människorna bakom de 600 000 enskilda firmor som stått utan stöd i coronakrisen.

”De går in för storindustrierna men en ensam slitande småbarnsmorsa som gjort sin plikt mot staten alla år är inte bra nog.”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Ingrid Renander har arbetat inom smyckesbranschen sedan 1991 med enskild firma. Främst på mässor och marknader. Under våren har hon tappat mer än 80 procent av sina intäkter.

– Det började i februari, alla mässor och marknader som till exempel Nordiska trädgårdar i Älvsjö bokades av. Det är en av mina största mässor på hela året, berättar hon.

Insikten om att marknader skulle fortsätta hållas stängda under en lång tid framöver ledde till ett snabbt beslut om att sälja bostadsrätten i Stockholm där Ingrid bott tillsammans med sin dotter.

– Dottern fick flytta till sin pappa och jag flyttade till mitt landställe i Dalarna. Jag hade helt enkelt inte råd att bo kvar. Just nu kan jag leva på pengarna från försäljningen, men jag är 58 år, så det är kanske är vad jag måste leva på i resten av mitt liv, säger Ingrid.

Ingrid menar att det är viktigt för politiker att förstå hur hårt restriktionerna drabbar enskilda firmor i olika branscher.

– Vi är en stor grupp som arbetar med mässor och marknader som ofta inte hörs och syns i debatten. Vi har i praktiken haft näringsförbud sedan i mars och vi har ingen aning om när vi får någon inkomst igen.

”Har tagit fruktansvärt lång tid”

Rita Saxmark är sångerska och röstcoach och har haft sitt företag sedan 2002. Under våren har hon förlorat nästan 100 000 kronor i inkomster.

– För att kunna få a-kassa hade jag behövt stänga min firma, min hemsida och inte kunnat fakturera en enda faktura. Det kändes inte klokt, här har jag betalat a-kassa i 30 år, en försäkring som jag har rätt att använda mig av. Men detta sätter enorma käppar i hjulet för en, säger hon.

Hon såg tidigt hur enskilda näringsidkare behandlades orättvist i jämförelse med de som har aktiebolag. Tillsammans med kollegan Linnéa Sallay startade hon ett uppror som idag fått över 8 000 namnunderskrifter.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Jag hade önskat att vi framförallt hade fått samma möjligheter som aktiebolagen fick genom permittering, men i den debatten fanns inte vi.  Det krävs ett enormt engagemang från oss som inte har betalt för att engagera sig för de här frågorna för att någonting ska hända. Nu får jag väl ändå säga att de har lyssnat på någonting, men det har tagit fruktansvärt lång tid, säger hon.

”Har behövt låna pengar”

Lena Larsson har varit frilans­fotograf sedan 2005, främst fotar hon bröllop och kommersiella företagsbilder.

– Det blev lite smått kaotiskt på vårkanten, bröllopen ställdes in och för att fota företag gäller det att folk ska vara på plats. På en vecka gick det från att vara fullbokat till soprent.

Totalt sett har Lena Larsson sett ett omsättningstapp på nästan 50 procent sedan coronapandemin började.

– Det har gjorts alldeles för lite alldeles för sent. De går in för storindustrierna men en ensam slitande småbarnsmorsa som gjort plikt mot staten alla år är inte bra nog. Det känns som att de tänkte: ”låt dem krascha”, säger hon om det uteblivna stödet från regeringen.

Hon menar att de allra flesta enskilda firmor har en buffert men att den sällan är uträknad efter en världskris.

– Jag har använt min buffert för att leva på men nu är den i princip slut. Jag har behövt låna pengar för att få in skatten, säger hon.

”Vi har haft loppisar”

Johan Lindelöw har haft sin ljus- och dekorfirma i 25 år och jobbar främst mot eventbolag, konferenser och mässor. I början av mars hade han lampor uppsatta på båtmässan men fick ta ner dem en vecka för tidigt. Han har tappat 1,2 miljoner kronor i år.

– Jag har kunnat börja ta ut lite pension och vi har haft loppisar som gett en del och nu håller jag på att tjära dörrar så det är inte som att vi sitter still och gapar efter pengar.

Johan berättar att han skrivit till olika departement och politiker för att försöka förklara hur illa situationen är för många enskilda firmor.

– Regeringen svarar inte ens, det tycker jag är ganska nonchalant. Jag har haft en bra ekonomi, betalat egenavgifter och skatt som vilken aktiebolagsägare som helst och så exkluderas man när det kniper. Sedan när det går bättre så kommer våra skattepengar räknas igen, det är skamligt. Stefan Löfven sa att ingen ska lämnas utanför men det är precis det som sker, säger Johan. 

Läs vidare på nästa sida: M: “Vi hotade med att köra över regeringen”

Därför hjälper inte företagsstöden enskilda firmor

Enskilda företagare har i mycket lägre grad än aktiebolag några fasta kostnader utan lever mer som vanliga löntagare. Det krisstöd som presenterades i mars fokuserade endast på stöd för fasta kostnader vid intäktstapp, vilket uteslöt en majoritet av enskilda firmor att söka stöden.

Aktiebolag kunde även korttidspermittera sina anställda och sig själva vilket enskilda firmor inte tilläts göra.

För att få a-kassa krävs att man stänger ner hela företaget. Även om det under krisen har getts fler möjligheter att öppna och stänga företaget under året så är det få som vill göra det då man under tiden företaget är låst inte får göra någon reklam eller arbete för att utveckla företaget. Detta kan vara speciellt svårt för personer som arbetar inom en så kallad gig-ekonomi och är beroende av att göra reklam för att få jobb.

Nya stödet

9 september föreslogs ett stöd på 5 miljarder kronor till enskilda näringsidkare. 3,5 miljarder kommer budgeteras för 2020 och 1,5 miljarder för 2021. Förslaget är fortfarande på remiss och det föreslås träda i kraft den 29 oktober.

Stödet kommer att delas upp på mars, april, maj, juni och juli. Men liksom andra stöd finns en lägsta gräns på 200 000 kronor för årsintäkter vilket kommer utesluta personer som inte kom upp i den summan 2019.

Stödet ignorerar också gigekonomin där många frilansare tillbringar ett par månader med planering eller mindre arbete medan vissa månader väger upp för en sex-månaderslön, vilket gör att stödet kan bli orättvist när det utgår från månadsinkomster istället för en årsdeklaration.