Medier.

2016-08-29 08:55
När flera av Sveriges största medie­koncerner befinner sig i kris, ökar kraven på Alice Bah Kuhnke att upp­datera mediepolitiken. Inte minst för att lokal journalistik ska kunna överleva i framtiden. Bild: Anders Wiklund/TT
När flera av Sveriges största medie­koncerner befinner sig i kris, ökar kraven på Alice Bah Kuhnke att upp­datera mediepolitiken. Inte minst för att lokal journalistik ska kunna överleva i framtiden.

Uppdrag: Stoppa mediedöden

Svensk press är i gungning. Stora tidningskoncerner dras med enorma förluster – samtidigt som ägarna plockat ut ordentligt med vinst. Trots flera års påtryckningar om förnyat presstöd väntar regeringen fortfarande på nya utredningar och EU-beslut.

– Vi måste bygga upp ett system som är flexibelt även för teknikutvecklingen, säger Alice Bah Kuhnke (MP).

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Värst drabbad är Stampen, som äger Göteborgs-Posten och ytterligare fem dagstidningar på Västkusten, och som tvingades till företagsrekonstruktion i våras. Även Mittmedia, med bortåt 30 dagstidningar och lokala nyhetssajter i främst Dalarna och nedre Norrland, står inför stora besparingar.

Det är inte första gången i svensk presshistoria som tidningar riskerar att slås ut. På 1950-talet gick många små lokaltidningar omkull, och på 1970- och 80-talen innebar krisen för den socialdemokratiska A-pressen att även en lönsam tidning som Arbetet i Malmö tvingades lägga ner.

Presstöd sedan 1977

Sedan 1977 delar staten ut presstöd till tidningar som befinner sig i underläge i den lokala konkurrensen. Ofta har det handlat om just socialdemokratiska tidningar på små orter, men i Malmö och Stockholm har centerpartistiska Skånska Dagbladet och oberoende moderata Svenska Dagbladet fått stora bidrag.

EU tycker inte om presstödet, som man ser som riktat stöd till enskilda företag. Påtryckningar för att få bort framför allt stödet till storstadstidningarna kombinerat med den snabba tekniska utvecklingen på mediaområdet har fått regeringen att flera gånger utreda presstödet. Vissa ändringar gjordes i våras, och en ny utredare ska presentera sina förslag i höst.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Vill ha fria röster

Kulturminister Alice Bah Kuhnke vill inte föregripa utredningen, men säger till Dagens ETC att det regeringen vill är att säkerställa en mångfald av röster.

– Det vi vill stödja med skattepengar är samtal, och att spräcka åsiktsbubblor.

– Det som egentligen är den där fria rösten på en ort kanske inte ens är en papperstidning, utan en webbsajt till exempel.

– Vi måste bygga upp ett system som är flexibelt även för teknikutvecklingen.

Betalningsviljan från dem som tar del av nyheter är ett bekymmer, inte minst för webbsajter. Vissa nyhetstidningar, som Metro, klarar sig på enbart annonsintäkter, men en tidning med presstöd måste ha betalande prenumeranter. Ett förslag som skulle göra det billigare att prenumerera på digitala nyhetsmedier vore om momsen sänktes till sex procent, som för papperstidningar.

Alice Bah Kuhnke anser inte att Sverige ensidigt ska sänka momsen, utan inväntar ett EU-direktiv.

Men kan inte Sveriges riksdag ta beslut att sänka momsen på digitala tjänster?

– Den dagen EU tar gemensamt beslut och Sverige inte håller med ställs saken på sin spets.

SJF vill ha momssänkning

En av dem som kräver sänkt moms är Svenska journalistförbundets ordförande, Jonas Nordling, senast i en debattartikel i Dagens Samhälle i tisdags.

– Ingen motsätter sig att EU-regelverk styr momssatser, säger han till Dagens ETC.

– Men verktyget för att motverka felaktiga effekter av skattesatser finns redan nu.

Han hänvisar till hur Kulturdepartementet nyligen lyckats parera oönskade effekter av ändrad biografmoms.

– Det behövs inte ens en utredning.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i kulturutskottet, sitter även i Presstödsnämnden. Han upplever att tolkningen av de nya presstödsreglerna som beslutades i våras skiljer sig åt mellan politikerna i nämnden – oavsett färg – och juristerna.

– De anser att reglerna blivit hårdare, medan vi tycker att vi röstat igenom enklare regler, säger han.

– Vi måste ha ett regelverk som stämmer med lagstiftarens intentioner.

”Viktig bit av demokrati”

Bengt Eliasson vill se ett ­presstöd som baseras mer på bevakningsområden.

– Man ska inte bedöma affärsmodeller eller plattformar, utan var man är verksam, säger han och tar Alingsås tidning som exempel.

– Går den omkull finns ingen bevakning av tre hela kommuner i Västra Götaland.

– Det viktiga är att man sitter där på fullmäktigemötena och bevakar.

– Naturligtvis ska marknaden få styra när det fungerar. Men den här viktiga biten av demokratibygget sköter inte marknaden utan regleringar.

Läs vidare på nästa sida: Så fungerar presstödet