– Vi kommer in i en positiv tid där kvinnorna oftast är beredda att förändra sitt liv. Har man missbrukat länge så har man med sig en del bagage och ett missbruk kan påverka den kognitiva förmågan. Alla återhämtar sig inte helt under en drogfri period, men det händer oftast väldigt mycket och det är spännande att få vara med på den resan, säger kurator Charlotte Karlsson. 

Teamet uppskattar att de når ungefär hälften av dem som behöver stöd, men inte ens Socialstyrelsen har någon samlad nationell statistik över hur många som missbrukar under sin graviditet. Alkohol eller ett blandmissbruk med lugnande benzodiazepiner eller cannabis är vanligast och teamet önskar att det fanns mer svensk forskning att tillgå.

– På något sätt har vi haft mentaliteten att så länge man inte vet att man är gravid så är det ingen fara att dricka alkohol – den myten vill jag verkligen att man slår hål på. För fostret i magen är det oväsentligt om du vet eller inte. Till och med en del som gör fertilitetsutredningar fortsätter att dricka alkohol, säger barnmorskan Lena Lindhardt.

De flesta är oplanerat gravida

Alkohol kan orsaka funktionsnedsättningar, ansiktsdefekter och hjärnskador. De flesta kvinnor som kommer till teamet har blivit oplanerat gravida och en diskussion lyfts om kvinnan vill fortsätta graviditeten eller ej. Personalen är noga med att inte pusha i endera riktningen, men många blir provocerade av att riskerna påtalas. 

– Man tar inte till sig vad vi säger för man vill inte riktigt tro på det och vi blir lite domedagsprofeter, säger Lena Lindhardt.

– Det är som ett rättighetstänk, att vi har rätt att ha våra alkoholvanor. När vi då kommer in och talar om riskerna så krockar någonting. Det blir svårt att ta in och väldigt ångestladdat, säger distriktssköterskan Maria Lilja.

De som fortsätter graviditeten är i regel väldigt motiverade att bli drogfria och tester lämnas varje vecka. Den lilla andel som inte lyckas klarar det dessvärre ofta inte efteråt heller och de barnen blir inte sällan omhändertagna. 

Eftersom foster inte räknas som en juridisk person kan mamman inte tvångsomhändertas enligt LVM för att hon riskerar att skada det. Det går ändå att använda lagen genom att socialtjänsten pekar på att kvinnans psykiska hälsa kommer att försämras när hon inser att hon skadat sitt barn.

Kan utveckla abstinens

Ett par kvinnor om året kommer till teamet via substitutionsmottagningen och får alltså ersättningspreparat för till exempel heroin.

– De barnen är exponerade för en opioid under hela sin fostertid. En del av dem utvecklar abstinens när de är nyfödda och behöver då ligga på neonatalavdelningen och få morfinbehandling, säger Maria Lilja som önskar mer forskning även på det ämnet för att kunna ge rätt stöd. 

Under graviditeten träffar de blivande mammorna teamet varje vecka och allting individanpassas. I vecka 25 etableras kontakt med teamets egen BVC där kvinnorna, och deras eventuella partner, fortsätter tills barnet är ett halvår gammalt. 

– Vi jobbar mycket via hembesök. Vi försöker hålla barnet i fokus och jobba med att stödja föräldrarna så att de kan vara en trygg bas för barnen, säger Maria Lilja.

Efterhand fasas familjerna in i ordinarie barnhälsovård. De kan också behöva hitta positiva sammanhang med andra familjer.

– Många kvinnor upplever att de blir väldigt ensamma när de bryter med sitt gamla liv. Vad ska de prata om med de andra mammorna på öppna förskolan? Det kan vara väldigt utlämnande att berätta att man har knarkat de senaste åtta åren och hur delar man den utsattheten med någon som inte vet vad det innebär... Vi kan inte lösa deras ensamhet, men hjälpa dem att bryta den, säger Charlotte Karlsson.