VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Stadsmissionen propagerar för en utökad behandlingsgaranti för alla barn och unga upp till och med 25 år samt ökad tillgänglighet av psykoterapi och möjlighet att välja bland olika terapiformer.
– Att få terapi ska inte vara en klassfråga där de med lägst inkomster är hänvisade till subventionerade terapier medan barn till rikare föräldrar kan välja och vraka bland hela utbudet, säger Marika Markovits och jämför med Tyskland.
– Där erbjuds personer upp till 300 terapisamtal inom ramen för sjukförsäkringen.
Dramatisk ökning
Socialstyrelsens statistikdatabas över ökningen av unga människor i åldersgruppen 18–25 år som uppsökte öppenvården i Stockholm till följd av psykiska besvär under åren 2005–2015 är ingen munter läsning. År 2005 sökte 700 per 100 000 invånare vård på grund av ångest, adhd, Aspergers syndrom, depression eller liknande. En siffra som 2015 har stigit till ofattbara 22 000 i åldersgruppen/100 000 invånare.
– Det är ett underbetyg för Stockholm. Men jag är inte förvånad. Nu är det hög tid att hjälpa våra unga som mår dåligt psykiskt, många gånger till följd av den stress och press de känner inför framtiden, säger Marika Markovits och varnar för en ekonomisk baksmälla om landstinget inte sätter in resurserna där det är som mest akut.
– Två tredjedelar av dem som söker till våra terapimottagningar inom Stockholms stadsmission säger att de haft kontakt med sjukvården eller Bup innan de kom till oss men att de fortfarande mår dåligt. Unga vuxna som går för länge med obehandlad psykisk ohälsa riskerar att drabbas av mer allvarliga psykiska problem senare i livet.
”Gummiregel”
Hon efterlyser en ”gummiregel” när barn ska slussas över från Bup till vuxenpsykiatrin.
– Den som påbörjar sin terapi på Bup före sin myndighetsdag ska få avsluta den där och det är också viktigt att individen även ges ett större inflytande över sin egen vårdplanering.
OECD pekade i sin rapport 2016 på en dramatisk ökning i Sverige under det senaste decenniet av unga under 25 år som lider av psykisk ohälsa och som får ersättning från Försäkringskassan.
– Samhällsvinsterna blir enorma genom tidiga insatser. För varje krona du investerar i vård vinner du 5 kronor i minskade kostnader i sjukförsäkringssystemet och förlorade arbetsinkomster, säger Marika Markovits.
Ordförande i beredningen för folkhälsa och psykiatri inom Stockholms läns landsting, Jessica Ericsson, påtalar att landstinget inte har vilat på hanen när det gällt satsningar på vård för unga med psykisk ohälsa. Som exempel på åtgärder nämner hon införandet av den så kallade ”första linjens psykiatri”, som innebär att barn och unga som mår dåligt har möjlighet att få träffa psykologer som är specialiserade på barns och ungas psykiska hälsa vid ett 40-tal mottagningar.
– Vi har byggt ut vården för unga under flera år både med psykologer och kuratorer vid vårdcentralerna och inom den specialiserade psykiatrin så att man ska få bra hjälp snabbt. Vi satsar också på ett projekt i skolorna där ungdomarna får lära sig att prata om och hantera svåra känslor och oro, lära sig vad man själv kan göra för att må bättre och när man behöver hjälp, säger Jessica Ericsson.
Brinner för att hjälpa människor
Johanna Hennberg är 26 år och har lidit av psykisk ohälsa så länge hon kan minnas. Först förra året fick hon äntligen hjälp.
– Det var en enorm befrielse att få svart på vitt att det inte är mig det är fel på, säger Johanna som lider av bland annat adhd, generaliserat ångestsyndrom och Aspberger. I dag föreläser hon om psykisk ohälsa som ung ambassadör för Hjärnkoll.
– Jag brinner verkligen för att hjälpa människor som mår dåligt i själen, säger hon.
Trots att Johanna under hela sin skoltid kände att allt inte stod rätt till var det aldrig någon som fångade upp henne.
– Jag var den där högpresterande eleven och därför var det ingen som reflekterade över att jag mådde dåligt. Trots att det inte är så länge sedan så var kunskapen om psykiska sjukdomar låg.
Johanna har en del kritik att rikta mot den svenska psykvården.
– Det är framför allt jobbigt att slussas mellan mottagningar och träffa olika läkare.
Hon menar att det behövs stora satsningar för att hjälpa den ökande grupp unga som mår psykiskt dåligt.
”Bort med väntetiderna”
– Det är jättebra att de har infört första linjens psykiatri men det räcker inte. I den bästa av världar borde det inte finnas några väntetider alls.
Hon tycker att unga måste få mer att säga till om när det gäller deras hälsa och inte känna att det är vuxna som styr, och att det finns ett stabilt vårdnätverk kring den som mår dåligt psykiskt. Själv gick Johanna ut grundskolan och gymnasiet med bra betyg. Det var först efter att hon hade avslutat sina fem år på universitetet som den mentala kraschen kom.
– Jag sökte och fick till slut hjälp. Sakta började jag förstå att det inte var mig det var fel på. Det känns som en lättnad att ha det på papper, säger Johanna som välkomnar att det i dag är mer tillåtet att erkänna att själen är stukad precis som foten kan vara det.
– Förutom inom arbetslivet, där kvarstår stigmat. Folk är rädda för att bli av med arbetet om de säger att de mår psykiskt dåligt. Det är inte klokt, säger Johanna upprört.
Vad tror du effekten blir på sikt om samhället fortsätter att ignorera ungas behov av psykiskt omhändertagande?
– I värsta fall kommer vi att få se en ökning av antalet självmord.
