Det är ett och ett halvt år sedan Helsingborgs kommun drog i gång arbetet som pilotkommun. Att fokus har hamnat på romer har också lett till att anställda inom kommunen för första gången har berättat för sina kollegor att de är romer.

I skolorna, där tre brobyggare arbetar med att stötta och informera i frågor som rör romer, har också fler elever börjat berätta om sin romska härkomst.

– Det är många duktiga elever som håller tyst om sin bakgrund. Det är synd eftersom det är elever som kan fungera som förebilder för de andra, säger brobyggaren Claudia Daniel.

De tre brobyggarna Elvis Stan, Claudia Daniel och Viveka Sajin hör till de romer som har lyckats bra. De har tagit studenten, etablerat sig på arbetsmarknaden och i anslutning till arbetet som brobyggare studerar de på halvtid på Södertörns högskola, för att utbilda sig i interkulturell pedagogik. Men alla tre har i vissa lägen tvingats att dölja sin bakgrund.

– Det är ett ställningstagande vi ofta får göra. Jag vill helst inte behöva gå omkring och halvljuga, men får alltid fundera över vilka konsekvenserna blir. Får jag jobbet eller lägenheten om jag säger som det är? Kommer mina vänner att fortsätta ringa till mig? Det är sådant vi alltid måste tänka på, säger Viveca Sajin.

Viveca säger ibland att hon är serb och hon hade sin modersmålsundervisning i serbiska. 

”Berättade att jag var zigenarkung”

Elvis valde att ”komma ut” som rom när han gick i fjärde klass.

– Mina föräldrar jobbade och jag gick på dagis och fritids. Jag vågade inte berätta att jag var rom eftersom jag var rädd för att de skulle sparka ut mig därifrån, och att jag då inte skulle ha någonstans att ta vägen på dagarna. Men jag mådde dåligt av att inte kunna säga som det var. I fyran bestämde jag mig därför och berättade för alla att jag var zigenarkung.

En romsk man som arbetar ideellt med att driva de romska frågorna, säger att han i sitt jobb inte kan vara öppen med sin härkomst.

– Jag är hantverkare, jag arbetar i folks hem och får deras nycklar.  Hur gärna jag än vill så kan jag inte vara en offentlig rom i de lägena, inte med de fördomar som finns mot oss. Jag kan inte riskera hela min livssituation, säger han.

”Ingen ska känna sig tvingad”

Bengt Avedal, chef för utvecklingsnämndens förvaltning, har fått en tankeställare genom de anställda som först nu har berättat att de är romer.

– Jag önskar såklart att de lärare och socialsekreterare som är romer ska känna att de kan prata om det. De kan ju dessutom fungera som bra förebilder för andra. Samtidigt så ska ju ingen känna sig tvingad att gå runt och berätta om sin bakgrund. Jag vill ju inte själv alltid känna att jag måste representera någon grupp eller tillhörighet, i synnerhet inte om jag riskerar att bli diskriminerad för det, säger han.