Nästan längst ut på Saltsjöbanan, inklämt mellan villaområden, lyxbåtar och vacker skog, ligger miljonprogrammet Fisksätra. Några stenkast från spårvägsstationen hittar man kommunala Fisksätraskolan. Läsåret 2016/2017 har 91 procent av de drygt 100 eleverna utländsk bakgrund, det vill säga är själv utrikesfödd eller har föräldrar som båda är födda i ett annat land. 33 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning. Det visar statistik från Skolverket.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Om man fortsätter två stationer längre ut möts man i stället av Saltsjöbaden, dess stora villor och kommunala Neglinge skola. Där är andelen helt omvänd. Bara 7 procent av de 259 eleverna har utländsk bakgrund. Nästan alla föräldrar, 92 procent, har en eftergymnasial utbildning.
De båda skolorna representerar en tendens som ökar i hela landet: Att elever med liknande socioekonomiska bakgrund allt oftare samlas i samma skolor.
Olyckliga skillnader
Anna-Lena Walmsley bor i radhusområdet Fiskarhöjden invid Fisksätra centrum. Hon har haft alla sina tre barn i skolan och tycker att det är olyckligt att skillnaderna mellan skolorna är så stora, men däremot inte att det är så konstigt.
– Siffrorna speglar väldigt väl hur det ser ut i orten. Det blir tydligt i skolorna när det är så segregerat som det är här.
Hon tror att boendesegregationen är orsaken bakom. Själv är hon en av få i grannskapet, av vilka de flesta har svenskt ursprung, som har sina barn i Fisksätraskolan.
– Jag har tolkat det som att det finns en oro för att det skulle vara sämre på Fisksätraskolan. Så många väljer andra skolor som den i Igelboda, som ligger mellan Fisksätra och Neglinge. Men vi är fantastiskt nöjda med skolan.
Hade du hellre sett att skolorna var mer blandade?
– Inte nödvändigtvis för mina barns skull, men för samhällets. Oavsett åt vilket håll vi pratar, så är det mer berikande att träffa barn med annan socioekonomisk bakgrund. Men det man framför allt förlorar med segregation är att barn med utländsk bakgrund inte känner sig som en del av det svenska samhället.
Det är obligatoriskt att välja skola i Nacka. Men Anna-Lena Walmsley tycker att skolvalet borde slopas helt.
– Hade vi inte haft ett skolval så hade fler av mina grannar med svensk bakgrund gått i Fisksätraskolan på grund av närhetsprincipen, säger hon.
Öppnar för lottning
Regeringens skolkommission öppnade nyligen för lottning i skolvalet när antalet sökande är fler än antalet platser. Det i stället för den kötiden som gäller till friskolor och närhetsprincipen i kommunala skolor. Lottningen kan enligt förslaget ge ökad blandning i skolor som anses ha en alltför homogen sammansättning elever.
”Även om lottning inte per automatik leder till blandade skolor är det en metod som har bättre förutsättningar att bryta segregering än närhet och kötid och som bör tas på allvar just därför att den är enkel, transparent och ger alla sökande lika möjligheter, oavsett bakgrund. Precis det som de flesta säger sig vilja uppnå med den svenska skolan”, skrev 20 skolforskare i en debattartikel i DN.
Flera Nacka-politiker kritiska
Men flera av Nackas politiker är kritiska mot förslaget. Till exempel oppositionsrådet Khashayar Farmanbar (S) som snarare tror att viktade köer baserade på socioekonomisk bakgrund kan vara ett sätt att komma runt problemen, åtminstone på kort sikt.
– Jag vill även se en central skolkö för både privata och kommunala skolor, säger han och fortsätter:
– På lång sikt måste man också bryta bostadssegregationen genom att bygga bostäder enligt riktlinjer för mer blandade områden, vilket Nacka misslyckas med i dag, säger han.
Kommunalrådet Tobias Nässén (M), som är ordförande i utbildningsnämnden, vill inte heller se något lotteri. Han tycker att det är olyckligt att diskussionen om skolan har så stort fokus på segregationen.
– Ja, vi har bostadssegregation i Sverige, och det är ett problem. Men det finns en övertro på att politiska styrmedel och uträknade modeller från SCB ska lösa något. Det viktigaste måste vara att vi har bra skolor i alla områden, så att alla elever kan nå upp till sin fulla potential. Skoldebatten skulle gynnas av att diskutera det mer.
Du ser inga problem med vad de här uppdelningarna innebär för elevernas vidare möjligheter i samhället?
– Jo, men närhetsprincipen innebär att om det är för många sökande till en skola så får man gå på den skolan som ligger närmast. Det är vad vi är hänvisade till. Det är klart att det hade varit bättre om vi hade haft en bättre bostadspolitik och mindre segregation i Sverige överlag. Det har inte varit en lyckad politik, så det måste vi jobba med. Men samtidigt får vi aldrig släppa fokus på att alla skolor ska vara bra. Vi måste titta mer på vart eleverna är på väg snarare än var de kommer ifrån.
En lösning som moderaten nämner är att framtida stadsplaneringar måste innebära strategiskt placerade skolor som ger förut-sättningar för mer blandade elevsammansättningar. Men enligt Socialdemokraterna upprätthåller de i sin nuvarande politik segregationen med nya dyra bostads-byggen.
– Det är den vanliga kritiken, säger Tobias Nässén.
– Men de ger inte heller några nya konkreta förslag. Om det vore lätt att lösa så hade det etablerats en modell för frågan i någon kommun, men det har inte gjorts. Marken i Stocksområdet har ett högt värde och Sverige har en av EU:s högsta byggkostnader. Så att bara kritisera att det är dyrt är inte heller någon lösning.
