Inrikes.

2018-12-04 11:45
  • Med rätt stöd skulle flera av  ”hemmasittarna” kunna gå i skolan.  Bild: Janerik Henriksson/TT
    Med rätt stöd skulle flera av ”hemmasittarna” kunna gå i skolan.
  • För de barn som Kalla Fakta träffat beror frånvaron på panikångest, psykosomatiska symtom och autism.  Bild: Jessica Gow/TT
    För de barn som Kalla Fakta träffat beror frånvaron på panikångest, psykosomatiska symtom och autism.
Puffetikett
Dagens ETC

Tusentals ”hemmasittande” barn i Sverige

5 500 barn går inte till skolan i Sverige på grund av att de inte får det stöd de behöver, enligt en granskning som Kalla Fakta i TV4 gjort tillsammans med SCB.

Ofta handlar det om att barnen är diagnosticerade inom autismspektrat eller lider av psykisk ohälsa.

De kallas ”hemmasittare”, de elever som har omfattande frånvaro eller inte kommer till skolan alls. Gemensamt för barnen är att de behöver extra stöd i undervisningen. För de barn som Kalla Fakta träffat beror frånvaron på panikångest, psykosomatiska symtom och autism.

En av dem är åttaårige Harry, som inte varit i skolan på ett halvår på grund av att han inte fick stöd som fungerade för honom.

– Det har fått katastrofala följder, han har ju drivits till svår psykisk ohälsa så till den milda grad att jag gjorde bedömningen att skolan inte längre var en hälsosam miljö för honom att vistas i, säger Harrys förälder Karin Kock i Kalla fakta.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Allt större problem

Ansvaret för individanpassad undervisning ligger på respektive skola, som är skyldig att erbjuda eleven stöd och hjälp. Men skollagen från 2011 har av många skolor tolkats som att alla elever skulle gå i samma klasser, och många mindre undervisningsgrupper lades ned. Flera av dem som Kalla Fakta har talat med menar också att antalet barn som inte går till skolan har ökat de senaste åren.

– De sista tio åren, och inte minst de senaste fem åren, har det gått väldigt utför. Det finns ingen kunskap i skolan om den här barngruppen. Om den finns, finns den hos individuella lärare och specialpedagoger och kanske ibland hos rektorer. Men det är inget man kan räkna med, säger Christopher Gillberg, överläkare och professor i barn- och ungdomspsykiatri, i programmet.

Kostnader som växer

Enligt granskningen rör det sig om ett genomsnitt på en ”hemmasittare” i varje svensk grundskola och en fjärdedel av dem går i låg- eller mellanstadiet. En tidig exkludering och frånvaro kan senare leda till stora kostnader för samhället om de inte kommer in på arbetsmarknaden, upp till 30 miljoner kronor, enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson. Anledningen till kostnaden är då framtida utgifter inom sjukvård, psykiatri, socialtjänst och kriminalvård.

– Jag tycker att det är ett misslyckande för alla som på något sätt har ett ansvar för svensk skola att elever inte är i skolan. Framför allt är det ett misslyckande för kommuner som ytterst är ansvariga för att eleverna får en likvärdig skolgång. Men det är klart att det också är ett misslyckande för Skolverket för vi ska ju stödja en likvärdig skola, säger Skolinspektionens generaldirektör Peter Fredriksson.

5 500 elever är frånvarande

Kalla fakta har med SCB:s hjälp begärt ut statistik från 500 skolor utifrån ett slumpmässigt urval.

Svaren från 411 skolor visade att 5 500 elever hade frånvaro i mer än fyra sammanhängande veckor eller längre än halva höstterminen 2017.

De har räknat in ogiltig frånvaro, men även giltig frånvaro på grund av psykisk ohälsa.

Skolorna gäller lågstadiet upp till gymnasieklasser och är från hela landet.

Det finns ingen övergripande statistik över barnen som inte går till skolan.