– På samma sätt som svenskarna har dålig koll på finsk politik pratas det lite om svensk politik i Finland. 

Urho Liikanen är en av de 158 000 personer födda i Finland som bor i Sverige. Den största minoriteten i Sverige i dag är således finländare, de flesta kom hit som arbetskraft under 60- och 70-talet.

– Det fanns i stort sett bara arbetskraftsinvandring då. I dag kommer folk främst för att söka trygghet. Situationen ser helt annorlunda ut, konstaterar Urho från köket i parvillan på Stadsskogen.

Urho såg flytten till Sverige som en väg bort från fattigdom. Han hade inget arbete och  pappan hade svårt att försörja familjen. 

– Jag hade jobb ett tag i Finland som dräng. Min lön bestod av mat och ett paket cigaretter i veckan. Sedan fick jag höra att grannpojken jobbade i Sverige, där hade man fast anställning och en riktig lön. 

Urho stämde träff med grannpojken som lovade att möta upp honom i Sverige. 1969, 18 år gammal, stegh Urho i land i hamnen i Norrtälje. Efter det bar det av till Volvo i Köping där Urho fick börja jobba redan nästa dag. När Volvo flyttade delar av sin verksamhet och öppnade Meritor i Lindesberg 1972 följe Urho med. 

– Innan hade jag aldrig rest någonstans, inte ens till Helsingfors. Jag kommer ihåg att grannpojken som hämtade oss beställde korv och läsk åt oss. Jag var så imponerad att han lyckades beställa korv i en svensk korvkiosk. Hade det inte varit för honom hade jag aldrig suttit här i dag. 

Under hela sitt yrkesliv i Sverige har han haft en och samma arbetsgivare. Han blev fackligt engagerad för IF Metall och under de senaste 15 åren arbetade han med fackliga uppdrag på Meritor, något som tog så pass på krafterna att han till slut tvingades att sjukskriva sig.

– Jag brände ut mig kan man säga, i dag orkar jag inte med konflikter. Jag fyller 65 nästa år, då blir jag riktig pensionär.

Röstade inte

Urho har haft dubbla medborgarskap sedan 1984 och han hade tänkt sig att alltid rösta i det finska valet. Så blev det inte denna gång. 

– Jag känner mig lite kluven till att rösta i ett val för ett land där jag inte bor. 

Om han hade röstat hade det inte varit på Centerpartiet, han är ändå förhoppningsfull inför framtiden och den nya statsministern Sipilä som tog över efter Samlingspartiets Alexander Stubb.

– Han söker ingen strid och verkar vara förnuftig. Det har varit svårt för de tidigare att hålla sams, främst på grund av att det är så många partier som har regerat ihop. Det kan ju inte bli värre i alla fall, säger Urho och skrattar.

Lågt valdeltagande

Bland finländare i Sverige har valdeltagandet i det finska riksdagsvalet varit lågt. Totalt hade över  100 000 sverigefinländare rösträtt. Under valet 2011 var det endast cirka elva procent som utnyttjade den rösträtten.

– Jag läste någonstans att det endast var cirka 200 personer som hade röstat i hela länet, något som kan bero på att det endast gick att rösta i Örebro. Många äldre har ju svårt att resa, det fanns heller ingen möjlighet att poströsta. 

För finländarna i Sverige är också en åldrande befolkning. Urho som tidigare har varit aktiv i Finska Föreningen vittnar om att de har svårt att värva nya medlemmar. 

– Jag tycker att det är en naturlig utveckling. Att vi inte får nya medlemmar tyder på att de har integrerats.

Finska Föreningen har varit delaktiga i att Lindesbergs kommun blev ett så kallat finskt förvaltningsområde samt att det numera finns viss finsktalande personal inom äldreomsorgen. Urho skulle gärna se att det även fanns finsktalande läkare. 

– Jag har ibland retat politikerna i Linde och sagt att det vore bättre om de finsktalande gick till veterinären i stället, de är ju vana med patienter som inte kan prata.