Samtidigt kommer rapporter från svältens Gaza. Människor berättar för CNN att de äter gräs. Medan BBC rapporterar att folk tvingas mala ner djurfoder till mjöl, men att även dessa lager tynar. Gazabor gräver hål i marken för att komma åt vattenrör så att de kan dricka av det smutsiga, salta, sandiga vattnet. Barn går utan mat i dagar. 

Israel fortsätter – trots att Internationella domstolen i Haag beordrat dem att sluta med just sådant för att undvika folkmord – att hindra mycket av de förnödenheter som biståndsorganisationer försöker få in, och styra om det som kommer in. Det gör att norra Gaza drabbas värst. Där har den akuta undernäringen bland barn nått över den kritiska tröskeln 15 procent.

Att Norges biståndsminister har fog för det han säger stod klart redan i december. Då släppte Famine Review Committee, som samlar några av världens främsta oberoende humanitära experter, en rapport som konstaterade att Gaza då, i december, befann sig i en katastrofal hungersnöd. Vapenvila krävdes omedelbart, annars skulle Gaza befinna sig i svält (famine) i början av februari. I måndags bekräftades prognosen av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Samtliga omkring 2,2 miljoner människor i Gaza beräknas befinna sig på den femgradiga skalans tre värsta hungersnödsnivåer, från kris till katastrof. Omkring en fjärdedel befinner sig på den värsta nivån: katastrof.

– En humanitär katastrof är som ett skenande godståg, säger Alex de Waal, chef för World Peace Foundation vid Tufts University.  

– Även om föraren drar allt han kan i bromsen så tar det flera kilometer innan tåget stannar, säger han till Democracy Now.

När en svält når nivån ”katastrof”, det är då barn börjar dö i stora antal. Även om allt gjordes för att stoppa svälten idag, lär tusentals barn dö de kommande månaderna, bedömer Alex de Waal. Fler kan komma att dö av svält än av bomber.

Men många gör inte allt de kan för att stoppa denna katastrof. Tvärtom stryper de stödet till UNRWA, efter att Israel anklagat tolv av organisationens 13 000 anställda för att ha varit delaktiga i Hamas attack den 7 oktober. De som stoppar biståndet inbegriper några av UNRWA:s största givare, som USA och Sverige, och riskerar att allvarligt försvåra för UNRWA att agera i Gaza.

– Ett väldigt bra beslut, sade biståndsminister Johan Forssell (M) till Svt.

– Svenskt bistånd ska gå till seriösa aktörer och aldrig komma i närheten av terrorism.

Enligt internationell rätt och praxis har han fel. När det gäller allvarliga katastrofer arbetar internationella humanitära organisationer utifrån ”no regrets”-principen, säger Alex de Waal; om det för att få fram stöd till en svältande befolkning krävs att en del av biståndet ”slösas bort” till exempelvis terroristgruppen al-Shabab, som var fallet 2011, så gör man ändå detta – för att kunna rädda människor.

– Denna princip inverteras idag i Gaza, på så vis att den minsta misstanke att några medlemmar i UNRWA kan kopplas ihop med Hamas och deras handingar, leder till att potentiellt stänga ner stödet. Och det gör internationella givare dubbelt medskyldiga i det som pågår.

Alex de Waal menar att de som fryser stödet till UNRWA är moraliskt medskyldiga till att svälta ut befolkningen, men också att de kan bli juridiskt medskyldiga. Om Internationella domstolen finner att Israel gjort sig skyldiga till folkmord, krigsbrott eller brott mot mänskligheten så kan de som understött Israels handlingar hållas medskyldiga.

Sverige och flera andra av de länder som stoppar stödet till UNRWA hävdar att de inte sviker Gazas befolkning eftersom stödet ska kanaliseras via andra kanaler. Men i stort sett varenda stor biståndsorganisation och aktör i Gaza har avfärdat denna möjlighet. Det finns idag ingen annan aktör som kan leverera stöd till Gazaborna.

– Vill givarna bli dömda av historien för att potentiellt ha eldat på svälten, potentiellt vara medskyldiga till det värsta av alla brott: folkmord?, säger Chris Gunnes, tidigare chefstalesperson för UNRWA, till Democracy Now.

– Nej. De behöver komma tillbaka till rätt sida av historien, lagen och de humanitära principerna och omedelbart återinsätta stödet till UNRWA. Det är det logiska, humana och medmänskliga som givare behöver göra.