Iran
Svensk-iranska politiker om situationen i Iran: ”Outhärdligt att följa”
Dagens ETC
Omkring en procent av Sveriges befolkning är född i Iran eller har minst en förälder som är det. Många svensk-iranier har reagerat på den senaste tidens våldsamma protester i Iran, däribland flera politiker med iranskt påbrå.
– Det är delade känslor, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M), som flydde från Iran som fyraåring.
Text
Text
Ardalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, har delat ett klipp från Jämtland i sina sociala medier. Snön ligger så pass tjock att den kan hålla en flaggstång. Där vajar den gamla iranska flaggan från innan revolutionen 1979, med ett lejon och en sol i mitten.
Shekarabi kom till Sverige som flykting från Iran. Till Dagens ETC säger han att han följer demonstrationerna med både hopp och förtvivlan.
– Det är de största protesterna någonsin och folket visar ett enormt mod. De är beredda att offra sina liv för att göra sina röster hörda. Men det är en brutal regim som stänger ner internet, skjuter skarpt mot demonstranter och är redo att döda tusentals. Antingen segrar folket och regimen faller. Eller så segrar regimen och då kan vi stå inför massmord och omfattande övergrepp.
Han tycker att Sverige borde fortsätta vara en stark röst för demonstranterna inom EU, men efterfrågar mer från regeringen.
– Sverige har en unik kompetens inom internet och kommunikationsteknologi, samt en lång tradition av att försvara informationsfrihet genom bistånd. Där borde fokus ligga. Regimen kan mörda just för att den har lyckats stänga ner internet. Sverige borde, tillsammans med techbolag, analysera vad som kan göras för att erbjuda tillgång till internet.
”Kroppar staplas på varandra”
Alireza Akhondi, riksdagsledamot för Centerpartiet, kom också från Iran till Sverige som barn.
– Det är tufft att på distans se hur kroppar staplas på varandra. Vi får ta del av allvarliga videoklipp där säkerhetsstyrkorna skjuter hej vilt mot demonstranterna. Även om jag representerar Sverige och det svenska folket, så brinner jag, likt många svensk-iranier, för det som händer där, säger han till Dagens ETC.
Han konstaterar att Sverige har vidtagit vissa åtgärder mot regimen i Iran. Bland annat har riksdagen röstat för att Sverige ska verka för att Islamiska revolutionsgardet terrorstämplas. Samtidigt menar han att den diplomatiska pressen behöver höjas.
– Vi kan idag verka för fler sanktioner och utvisa av den iranska ambassadören.
SD-ledamoten: ”Hela regimen är rutten”
Akhondi får medhåll från Nima Gholam Ali Pour, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Han kom till Sverige som kvotflykting när han var fem år gammal. Föräldrarna arbetade på bibliotek i Iran, och Nima Gholam Ali Pour har tidigare berättat för DN att hans mamma fick sparken därifrån på grund av sina vänsteråsikter.
Han lyfter också att riksdagen röstat för att terrorklassa Islamiska revolutionsgardet, iranska statens säkerhetsapparat som grundades av ayatolla Ruhollah Khomeini 1979. Nima Gholam Ali Pour önskar dock att regeringen hade gjort mer.
– Svenska regeringen måste bojkotta den här regimen, bojkotta iranska universitet och inte sälja material till Iran. Man måste också sanktionera representanter för regimens förtryckarapparat, säger Nima Gholam Ali Pour (SD) till Dagens ETC.
Han säger att regimen ”inte visar någon respekt för människoliv eller mänskliga rättigheter”.
– Hela regimen är rutten. Det är inte hundratals som dödats, det är tusentals. Det man hör från medier är försiktiga uppskattningar, och det kommer bli värre, säger Nima Gholam Ali Pour.
Kulturministern: ”Viktig kamp för oss alla”
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) är en av två nu sittande ministrar med påbrå från Iran, tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Till Dagens ETC säger Parisa Liljestrand att hon har ”delade känslor”.
– Det är dels känslor av glädje av att se att människor kommer samman och vågar resa sig mot den grymma regimen. Det är ju en enorm uppgift och jag ser mina medmänniskor, mina landsmän som tar sig an den uppgiften – unga, gamla, barn och äldre som vågar trots riskerna. Samtidigt är det en total skräck i hjärtat när man ser bilderna på att det blir kallblodigt mördade och utsatta för hemskheter som inte går att beskriva när de ropar efter sin frihet.
Vad mer kan Sverige göra för Iran och det iranska folket?
– Jag tycker att det är viktigt att vi nu verkligen utropar stöd för folkets frihetskamp och följer utvecklingen noga i Iran. Det är också viktigt att vi vågar säga att det iranska folkets kamp för frihet är en viktig kamp för oss alla. Det är en kamp för demokrati, det är en kamp bort ifrån teokrati och diktatur. Det är en kamp för någonting annat, där folket ska få uppleva en frihet som man inte har haft, säger Parisa Liljestrand (M).
Dadgostar: ”Kalla upp ambassadören”
När Vänsterpartiets partiledare Mehrnoosh ”Nooshi” Dadgostar föddes bodde hennes föräldrar på ett asylboende, efter att ha flytt från Iran.
Som svensk-iranier, hur känns det att se protesterna?
– Det är djupt skakande och outhärdligt att följa det som sker. Vi ser hur den iranska regimen möter fredliga protester med dödligt våld, massgripanden och total repression, säger Nooshi Dadgostar och fortsätter:
– Att se anhöriga samlas utanför bårhus för att identifiera sina döda är en brutal påminnelse om regimens totala förakt för mänskligt liv. Vi vill ge allt stöd till dem som nu kämpar för sin frihet och för demokrati.
Nooshi Dadgostar önskar att utrikesminister Maria Malmer-Stenergard (M) ställer krav på Iran.
– Sverige behöver nu kalla upp den iranska ambassadören för att kräva dels att mördandet och våldet mot demonstranterna upphör dels att alla politiska fångar som sitter i de iranska fängelserna ska friges omedelbart. Däribland nobelpristagaren Narges Mohammadi måste friges, säger hon till Dagens ETC.
På tisdagen har EU:s utrikeschef Kaja Kallas kallat till ett extrainsatt möte med EU-ländernas utrikes- och säkerhetsambassadörer för att diskutera situationen i Iran.
”Jag är redo att föreslå ytterligare sanktioner som svar på regimens brutala repressalier mot protesterna”, skriver Kaja Kallas till bland annat Politico.
De pågående protesterna inleddes i december 2025. Till en början riktades missnöjet mot den höga inflationen, men det har därefter utvecklats till en bredare kritik av den teokratiska regimen som tog makten 1979.
Hundratals demonstranter har bekräftats dödade och tusentals har gripits av säkerhetsstyrkorna.
Demonstrationer har organiserats i minst 185 städer i landets samtliga 31 regioner.
Text
Text
Relaterade artiklar
-
Uppgifter: Många tusen dödade under protesterna
-
Dödsdömde forskarens fru: Ingen kontakt sedan protesterna startade
-
Därför pekas exil-prinsen ut som Irans framtida ledare
-
Mehrnaz uppmaning till regeringen: Stäng ambassaderna och sparka ut iranska diplomater
-
Jamileh i Teheran: ”Killen bredvid mig blev skjuten rakt i ögat”
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
Detta kanske också intresserar dig
Halmstadsupporter döms – heilade på fotbollsmatch
Moderaterna vill se över könstillhörighetslagen
Nazistgrupp försökte spåra mamma som hoppat av
Kommunpolitikerna vägrade ta emot kvotflyktingar – nu inleds rättegången
Biskopens vrede mot regeringen: ”Inte värdigt en civilisation”