Inrikes.

2021-07-21 10:00
”Möjligheten att som enskild patient eller närstående att få patientklagomål utredda har kraftigt försämrats sedan 2018”, menar Ida Asplund, juris doktor och universitetsadjunkt på Umeå universitet. Bild: Shutterstock
”Möjligheten att som enskild patient eller närstående att få patientklagomål utredda har kraftigt försämrats sedan 2018”, menar Ida Asplund, juris doktor och universitetsadjunkt på Umeå universitet.
Puffetikett
Dagens ETC

Svårt för anhöriga att utkräva ansvar

Inadekvat vård inom äldreomsorgen ledde till att äldre dog – det var en av slutsatserna från coronakommissionens delbetänkande i fjol. Samtidigt är det svårt för anhöriga att få någon upprättelse för drabbade närstående.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I maj förra året skrev Dagens ETC om att tiotals personer dog i corona på äldreboenden utan att ha fått en individuell läkarkontakt. Den siffran har visat sig vara betydligt högre. Mellan den 1 mars och 16 december 2020 hade endast hälften av alla som dog i corona på äldreboenden fått individuell läkarkontakt enligt statistik från svenska palliativregistret.

Så vem är det egentligen som ska ta ansvar för att Sveriges äldre inte fick rätt vård?

Enligt Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi och ledamot i coronakomissionen som tillsattes av regeringen för ett år sedan, handlar den bristande kompetensen på äldreboendena om en kvarleva från ädelreformen som infördes 1992, då man avskaffade landstingens sjukhem.

– Vi har idag fler och fler äldre samtidigt som man har dragit ner på platserna på kommunernas särskilda boenden. Det innebär att de som idag får chans att komma dit har ett större sjukvårdsbehov, säger han.

Äldre nekades sjukvård

Socialstyrelsens riktlinjer för hur patienter ska prioriteras bort vid vårdplatsbrist genom en skörhetsskala har också pekats ut som en orsak till att så många äldre dog. Regioner som Stockholm och Skåne använde under förra våren riktlinjerna för att kategorisera hela patientgrupper.

– Det blev ju tokigt, äldre ska naturligtvis få individuella bedömningar efter behov. Jag vet inte varför man använde den där skalan, men den togs ganska snart bort och det är väl ingen som vill stå för det nu. Hur stor andel som dog på grund av det vet vi inte, det är inget vi försökte precisera i coronakommissionen, säger Mats Thorslund.

Förtjänar inte anhöriga till personer som drabbats att veta vad som hände och att någon tar ansvar?

– Det vi i kommissionen vill veta är hur man i praktiken tagit ansvaret för sjuka personer som bor i särskilda boenden. I teorin har sjukvården ansvar för att sjuka personer får vård, men det har inte fungerat i många fall. Till exempel att läkarna i vissa områden inte gjorde något personligt besök, bland annat på grund av CFS-skalan. Där har regionerna inte skött sig. Jag förstår de anhöriga som upplever eller vet att det blivit fel beslut, men vi i kommissionen har inte gått ner på individnivå.

Försämrad patienträtt

Ida Asplund, juristdoktor och universitetsadjunkt på Umeå universitet, har forskat på ­patientens rätt att utkräva ansvar i vårdfrågor och kommit fram till att den rätten är väldigt begränsad.

– I hälso- och sjukvården har Ivo en viss utredningsskyldighet av patientklagomål som regleras i lagstiftningen. Möjligheten att som enskild patient eller närstående att få patientklagomål utredda har dock kraftigt försämrats sedan 2018, säger hon.

2018 beslöt man nämligen för att genomföra den så kallade patientklagomålsreformen, som innebar att de enskilda klagomål som framförs till Ivo inte längre skulle behöva utredas i lika stor utsträckning, för att ärenden inte skulle läggas på hög.

– Patienten kan istället framföra klagomål till vårdgivaren och vända sig till en patientnämnd för att få hjälp med det. Patientnämnderna har inga befogenheter, men kan hjälpa till med att föra vidare klagomålet till vårdgivaren och därefter även till Ivo. Om Ivo utreder ett patientklagomål och finner att det föreligger missförhållanden är det vanligt att klagomålet resulterar i kritik mot exempelvis en vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal.

”Stötande att så få utreds”

Ivo har också en skyldighet att göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd, HSAN, om det finns skäl för det. De ska också ­anmäla hälso- och sjukvårdspersonal till åtal om det finns misstanke om brott som kan leda till fängelse.

–  Det är viktigt att Ivo verkligen fullgör dessa skyldigheter så att ett personligt ansvar kan utkrävas på det sätt som lagstiftningen är tänkt att fungera. Den enskildes möjlighet att få sitt klagomål utrett av Ivo är väsentlig, eftersom det inte finns många andra sätt att få missförhållanden utredda och utkräva ansvar. Jag tror att det uppfattas som mycket stötande av enskilda individer att det är så pass få klagomål som faktiskt utreds av Ivo. De flesta lever nog i föreställningen att om de händer något kan jag få mitt mål utrett, säger Ida Asplund.

HSAN tog under pandemi­året emot 207 anmälningar från Ivo, som själva fått 2 100 anmälningar om Lex Maria och 1 100 anmälningar om Lex Sara.

Särskilda boenden under pandemin

Ivo granskade 98 särskilda boenden där endast en femtedel av covidpatienterna fått tala med en läkare. 40 procent av dem som inte fått träffa en läkare fick inte heller träffa en sjuksköterska utan hade endast kontakt med en undersköterska eller outbildad vårdpersonal. För fem procent har det inte framgått i journalen hur man kommit fram till den medicinska bedömningen.

I mars och april 2020 dog 40 procent av patienterna på särskilt boende ensamma. Året innan dog 13 procent ensamma.

När äldre fick komma till geriatriken istället för att vårdas för covid-19 på boendet eller hemma överlevde de i högre grad. 7 av 10 tillfrisknade under april månad 2020 på Stockholms geriatrik­avdelningar.

Källa: Ivo, coronakommissionen, Region Stockholm