Ett par veckor efter elfte september-attackerna 2001 satte USA igång sitt ”krig mot terrorn”. En nyckel blev drönarna. Den första kända attacken i världen med ett obemannat beväpnat flygplan skedde den 7 oktober 2001. Beväpnade drönare användes sedan alltmer av USA i deras krig i Afghanistan och Irak, men gjorde sig framför allt kända under Barack Obamas presidentskap då hundratals attacker gjordes i länder som Pakistan, Jemen och Somalia – länder som USA inte var i krig med. En del militära experter menade under 00-talet att om USA fortsätter att utveckla och använda dessa vapen så kommer en dag andra länder, och andra aktörer, att kunna använda samma vapen – med samma argument (vi är hotade). Nu är vi där.
Styrs av algoritmer
Drönare har blivit så billiga och enkla att manövrera att de är tilltalande för mindre länder och rebellgrupper. Att attackera på flera fronter har visat sig effektivt. I början av 2018 angrep syriska rebeller ryska styrkor med 13 drönare samtidigt. Den 14 september 2019 rapporteras huthi-rebeller i Jemen ha attackerat oljeanläggningar i Saudiarabien med vågor av drönare och missiler – vilket det saudiska luftförsvaret inte kunde hantera. Azerbajdzjans framgång i kriget mot Armenien i höstas tillskrivs av många deras drönar-överläge
Samtidigt fortsätter de starkare militära makterna i världen att utveckla drönare som kan attackera i svärmar – utan mänsklig inblandning. Drönarna har ett gemensamt mål och när ett par av dem skjuts ned fortsätter de andra – efter egna beräkningar – mot målet. Allt styrs av algoritmer som inspireras av insektssvärmar. I januari visade den indiska militären upp en svärm av 75 sådana självständiga drönare. Och häromveckan släppte den stora amerikanska drönaren XQ-58A Valkyrie en mindre drönare ur sin mage under en testflygning. Militära experter ser det som ett genombrott. Mycket snart kan större drönare släppa lös svärmar av mindre drönare som kan attackera sina mål. Utvecklingen väcker nya frågor. Som: vad händer när även denna svärmteknik hamnar i händerna på rebellgrupper? Och: vem är ansvarig för attacker som genomförs av robotar?
Robotar får militär makt
Förra månaden kom en amerikansk AI-kommission med sin slutrapport till presidenten och kongressen. Budskapet var att USA inte bör gå med på några förbud mot AI-vapen eftersom Kina och Ryssland kan tjäna på det. Kommissionen menade även att AI-utvecklingen kommer att ”krympa tidsramarna” och att det kräver att militära beslut behöver tas av andra än människor. Med andra ord: för att försvara sig mot robotattacker måste robotar ges makten att svara militärt.
– Det här är en chockerande och skrämmande rapport som kan leda till en spridning av AI-vapen som tar beslut om vem som ska dödas, säger Neil Sharkey till BBC. Han är talesperson för den internationella kampanjen mot mördarrobotar. Ett trettiotal länder, dock inte Sverige, stödjer kampanjens förbudskrav.
– De mest erfarna AI-forskarna på planeten har varnat för konsekvenserna, säger Sharkey.
– Detta kommer att leda till grova brott mot internationell rätt.
