Haparanda och Jokkmokk upplevde den längsta värmeböljan på över 100 år och Pajala slog värmerekord. Tropiska nätter, skogsbränder och fler drunkningar. Dessutom fler renar som förirrade sig in i städer i jakt på svalka. Sommarens värmebölja påverkade stora delar av samhället, konstaterar forskarnätverket World Weather Attribution, WWA, som har tittat på klimatförändringarnas inverkan på värmeböljan i norra Finland och Skandinavien. 

Tio gånger vanligare

Utan klimatförändringar skulle en liknande två veckor lång värmebölja vara extremt sällsynt i norr.

– Vår uppskattning är att värmeböljan blev cirka två grader varmare än den skulle ha blivit utan klimatförändringar och att liknande händelser är minst tio gånger vanligare nu än i ett klimat utan mänskligt orsakad uppvärmning, säger Amalie Skålevåg, klimatforskare vid Norges meteorologiska institut på en presskonferens med WWA.

Om den globala uppvärmningen stiger ytterligare, kommer värmeböljor att vara fem gånger vanligare och 1,4 grader varmare i Sverige, Norge och Finland år 2100, visar WWA:s analys. 

Amalie Skålevåg berättar att man ser liknande trender när det gäller nattemperaturerna. De har blivit cirka två grader varmare än de skulle ha varit utan klimatförändringar.

Krav på samhället

– Nattemperaturerna förväntas öka med ytterligare 1,7 grader och bli sju gånger vanligare än de som uppmättes 2025, säger hon.

Värmeböljorna kommer också att ställa mer krav på samhället, konstaterar forskarna. Hus, särskilt sjukhus och äldreboenden, behöver anpassas till att klara av högre temperaturer. Man kommer också behöva skydda djur, som renar, från hetta.

Studien genomfördes av 24 forskare från universitet och meteorologiska myndigheter i Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och USA.