Strid om pengarna när Folkets hus lägger ner

Det handlar om 350 000 kronor som ska fördelas när föreningen Grythyttan Folkets hus läggs ner. Vid årsmötet den 6 april togs beslut att likvidera föreningen och att pengarna ska delas ut bland de 33 medlemmarna. "Djupt omoraliskt att stoppa överskottet från offentliga medel i egen ficka", säger sekreteraren Sture Beckman.

Grythyttan Folkets hus invigdes den 24 november 1935. Att det blev till berodde till stor del på frivilliga insatser och i stadgarna stod att medlemmar kunde bli andelsägare för tio kronor per andel. En summa som fortfarande gäller. Dagens medlemmar har alltså betalat tio kronor för en andel och en sådan är nu värd drygt tusen gånger insatsen.

– Man har ju inte köpt en lott när man gick med i föreningen Folkets hus, säger Sture Beckman.

Hamnade på ett konto

Det var när Folkets hus i Grythyttan såldes och blev omgjort till dagens Studenterna hus för fjorton år sedan som de 350 000 kronorna som försäljningen inbringade hamnade på ett konto hos Swedbank. Pengarna fonderades och avkastningen har sedan dess delats ut till barn- och ungdomsverksamhet och föreningsliv i Grythyttan.

– Folkets hus i Grythyttan var igång i 65 år och hade aldrig kunnat fortleva om inte kommunen hade gått in med pengar för att hålla verksamheten under vingarna. Tack vare skattepengar fungerade Folkets hus och byggnaden kunde säljas. Att vinsten av försäljningen ska gå till privatpersoner är stötande, säger Sture Beckman.

Ordförande har inga kommentarer

Han vill att de 350 000 kronorna antingen ska gå tillbaka till kommunen eller ges till annan föreningsverksamhet som till exempel Bredsjö Folkets hus.

– Där pågår det faktiskt verksamhet och går det inte att ge dem pengarna kan de gå till någon bygdegård, säger Sture Beckman.

Ordförande vid årsmötet var Kari Paavonen och han säger till ETC Bergslagen att han i dagsläget inte har några kommentarer, utan hänvisar till att det ska vara två möten efter varandra innan beslutet blir slutgiltigt.