”Jimmie Åkesson och andra som inte vill stötta Ukraina hela vägen till seger är landsförrädare. Ukrainas sak är vår.” Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell i ett inlägg på X. Utspelet kommer efter att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en intervju för GP påtalat att det bör finnas en övre gräns för Sveriges stöd till landet.
– Vi köper oss tid genom att hjälpa Ukraina militärt. Risken finns ju att den dagen som det finns ett vapenstillestånd eller en fredsuppgörelse eller vad man nu når fram till i Ukraina, att Putin ska blicka åt andra håll. Så ju mer vi kan pumpa in och ta fighten där, desto mer tid köper vi oss här. Men det är klart att det finns en övre gräns.
Jimmie Åkesson öppnar upp för möjligheten att sätta en årlig budget för stödet, och säger att storleken måste vägas mot inhemska behov – ett uttalande som fått liberaler att se rött.
– Priset för vår frihet är samma som för Ukrainas frihet. Sverige skulle aldrig kunna behålla sin frihet om inte vi investerar och stödjer Ukraina i deras medborgares frihetskamp, säger partiledaren Johan Persson till TV4, och lägger till att man därför inte kan prata nivåer på det stödet.
”Flörtar med Rysslandsvänliga högerkrafter”
Även Jakob Olofsgård, nybliven partiskreterare för Liberalerna, markerar mot Jimmie Åkessons utspel. I ett sms till Dagens ETC skriver han:
– Det är Europa mot Putin. Blågul solidaritet innebär att vi behöver stötta de ukrainska frihetskämparna med pengar och vapen. Riktiga Sverigevänner förstår detta. Med en ny krigsbudget, där vi genom lån finansierar nya vapen, behöver vi inte välja mellan att satsa på skolan eller vår säkerhet. Ett starkare Europa är ett starkare Sverige.
SD avböjer genom sin presstjänst att kommentera, men hänvisar till ett svar som Richard Jomshof gett Johan Persson på X:
”Snälla, bara sluta. Du vet, lika väl som jag, att vi är överens i frågan. Diskussionen förtjänar lite mer seriositet än så. Personligen tycker jag att vi ska skicka så mycket vi mäktar med. Men nog finns det en övre gräns, vi måste fortfarande kunna försvara oss själva.”
Ulf Bjereld är S-märkt statsvetare på Göteborgs universitet. Han tolkar Jimmie Åkessons utspel som ”tydlig och medveten signalpolitik”.
– Han säger ju någonting som egentligen är en självklarhet, att det finns en gräns. Det finns ju en gräns för allting. Om folk ligger och svälter till döds på gatorna i Sverige så kanske man ska överväga andra utgifter, säger han, och fortsätter:
– Självklarheter behöver ju inte sägas. Men genom att säga den här självklarheten så sänder han ett budskap till de av sina väljare som inte är så angelägna om att Sverige ska lägga pengar på att stötta Ukraina.
Ulf Bjereld ansluter sig till därmed till Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, som i Aftonbladet pratar om Åkessons utspel som en flört med Rysslandsvänliga krafter på högerkanten.
Angående Joar Forssells reaktion säger han:
– Det här är en sakfråga som Joar Forssell brinner väldigt starkt för och därför tar han till sitt tyngsta artilleri. Jag tror inte att det var en medveten linje från hans sida, utan det var nog en stundens ingivelse.
Solidariteten är skiljelinjen
Alex Voronov, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån, ringer upp från Donbas i östra Ukraina. Läget är spänt efter att ukrainarna tvingats till reträtt på flera håll. Han har hört uppgifter om att man börjar se en positiv förändring i tillgången på ammunition – kanske är det amerikanska leveranser som har kommit fram, eller så har ukrainarna börjat ta av egna lager i vetskapen att påfyllnad är på väg. Men underläget kvarstår.
Alex Voronov tror inte att Jimmie Åkessons utspel är en appell till Rysslandsvänliga delar av väljarkåren, som enligt honom är för marginella för politiker att behöva förhålla sig till.
– Däremot finns det olika grader av acceptans vad gäller Ukrainas nederlag eller Rysslands seger. Jag ser inte att alternativen i svensk politik består i att antingen sluta upp bakom Ukraina eller Ryssland. Det handlar mer om hur mycket man är beredd att se att det här är vårt krig, och huruvida man är beredd att ta de fulla konsekvenserna av det ställningstagandet.
Det finns flera exempel på tidigare SD-politiker som har uttryckt sympati med Rysslands agerande, påpekar Alex Voronov: Roger Richthoff, Mikael Jansson och Erik Almqvist, för att nämna några. Men den viktigaste skiljelinjen går vid graden av engagemang och solidaritet med Ukraina, säger han.
Alex Voronov tror att en anledning att Jimmie Åkesson nämner den övre gränsen, är att han anser den vara nära förestående.
– Det enda syftet jag kan se är att Åkesson prövar att överge Ukraina.
Det, menar han, är något som bör ge Liberalerna anledning att fundera.
–Istället för att använda de här kraftuttrycken som L-politiker nu gör, så kan de ju fundera på vad det innebär att sitta och förhandla budgetposter med ett parti som har den här inställningen.
Kort och gott:
– Tidösamarbetet behöver upplösas. Det står och faller inte med den här frågan, det handlar om alla frågor. Det finns ingen liberal politik i Tidösamarbetet. Det är snarare antiliberal politik på alla områden, och en politik som går på tvärs med innehållet i Liberalernas partiprogram, säger Alex Voronov.
Luf: ”Dags att dumpa Åkesson”
Det är långt ifrån första gången som tonen är hård mellan de två partierna. Efter mordet på 39-åriga Mikael i Stockholmsförorten Skärholmen, skrev borgarrådet Jan Jönsson (L) ett X-inlägg, där han förutom akuta åtgärder efterfrågade en förstärkning av socialtjänst, skolor och fritidsgårdar. Jimmie Åkesson svarade ursinnigt: ”Det bästa du kan göra åt detta är absolut noll och ingenting. Åk du till en fritidsgård och lek tjuv och polis eller lek i utklädningsrummet, så låter vi verklighetsförankrade människor hantera den katastrof som du och dina gelikar har ställt till.”
”Utklädningsrummet” syftar på den kampanj där Jan Jönsson låtit sig kläs i drag, i protest mot högerextrema attacker mot just dragartister. Dagen innan mordet i Skärholmen, och meningsutbytet på X, hade en man dömts för att ha mordhotat det liberala borgarrådet.
Hur mycket osämja tål samarbetet mellan L och SD? Liberala ungdomsförbundets ordförande Erik Berg publicerar en bild på Jimmie Åkesson, med en skylt över ögonen som säger ”Dumpa honom”. I X-inlägget skriver han: ”Jimmie tycker att det finns en övre gräns för stödet till Ukraina. Jag tycker det finns en övre gräns för vilken skitpolitik SD får bedriva. Luf har alltid tyckt den varit nådd. Idag borde alla liberaler komma till samma slutsats. Det är dags att Liberalerna dumpar honom.”
Ulf Bjereld påminner om skrivningen i Tidöavtalet som anger att medlemmarna ska ”uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare”.
– Att kalla någon för ”landsförrädare” är kanske inte så respektfullt. Sedan ska man komma ihåg att det finns en ideologisk avgrund mellan L och SD.
Med tanke på den avgrunden – har de något att vinna på att markera så här gentemot varandra?
– Ja det har de. De liberaler som fortfarande överväger om de ska våga rösta på Liberalerna en gång till, och är mot samarbetet, de blir ju glada av Forssells uttalanden. Och varje parti behöver en fiendebild, en motbild.
Dagens ETC har sökt Joar Forssell och Erik Berg.
