– När jag såg kravet trodde jag först inte att det var sant. Jag blev så chockad, säger Barbro Kårbro och forsätter:

– Jag har haft ett jättebra yrke i många år och betalat skatt. Ändå har jag inte råd att bo kvar i en etta. Det är inte klokt.

Rekordkrav

Gotlandshem är inte ensamma bland allmännyttiga bostadsbolag om att yrka på stora höjningar. Men de ligger i topp, tillsammans med Emmaboda bostads AB och Hanebo Fastighets AB, som kräver 17,1 respektive 15 procent. I snitt har hyresvärdarna, räknat på både kommunala och privata bolag, krävt 10,81 procents hyreshöjning i år.

Enligt bransch- och intresseorganisationen Sveriges Allmännyttas egen hemsida har de kommunala bostadsföretagen i uppgift att ”erbjuda goda hyresbostäder för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp”. Har de alltså negligerat den uppgiften, när hyresgäster som Barbro Kårbro inte längre kan bo kvar? Det tycker Carl-Johan Bergström, förhandlingschef på Hyresgästföreningen. 

– När man varje år pressar för att få maximalt så är man inte allmännyttig, säger han. 

Förhandlingarna sker lokalt och yrkanden skiljer sig åt landet över. Men gemensamt för de kommunala hyresvärdarna är att de förutom samhällsansvar också har ett krav på affärsmässighet att ta hänsyn till. Så har det inte alltid varit. 

Måste gå med vinst

Fram till 2011 drevs allmännyttan enligt en självkostnadsprincip, som också satte ribban för privata hyresvärdar. 

– Det som de kommunala hyresvärdarna skulle klara sig på skulle även de privata klara sig på – möjligen med ett visst tillägg för att vara affärsmässiga, säger Carl-Johan Bergström. 

Sedan kom Allbolagen, med krav på avkastning även för de kommunala värdarna. Det är en lag som bolagen tolkar på olika sätt.

– Några av dem är i princip Heimstaden-aktiga och ska ha otroligt bra avkastning varje kvartal. Andra bolag är mer långsiktiga.

Martin Grander, biträdande lektor i urbana studier på Malmö universitet, anser att hyrorna har frikopplats från det allmännyttiga syftet sedan 2011. 

– Min bild är att allmännyttan agerar precis som privata värdar i hyressättningsfrågan. 

Allbolagen är en anpassning till EU:s konkurrenslagstiftning. I lagen är samhällsansvaret ganska luddigt formulerat, vilket ger enskilda hyresvärdar stort handlingsutrymme, förklarar han. Det finns helt enkelt inget tydligt krav på att kommunala värdar ska hålla nere hyrorna. Istället kan de erbjuda andra sociala insatser och på så sätt anse sig ha uppfyllt det allmännyttiga syftet. 

Efterfrågar aktivt ägarskap

Yrkanden från både privata och kommunala hyresvärdar har under de senaste åren varit extremt höga, vilket värdarna har motiverat med ökade kostnader i samband med inflationen. Men det går också att se en generell skillnad efter att Allbolagen trädde i kraft. 

– Inte minst argumentationen har blivit annorlunda. En del kommunala hyresvärdar tycks inte ens vilja bry sig om eller kännas vid att de är allmännyttiga, och har en skyldighet att ta ansvar som inte är detsamma som privata hyresvärdars, säger Carl-Johan Bergström. 

Skillnaden i hur de kommunala hyresvärdarna hanterar hyressättningen beror på det politiska styret, säger han. Genom ägardirektiv kan kommunstyrelsen fastställa hur bolaget ska skötas. Det är en analys som Henrik Weston, utvecklingsledare på länsstyrelsen i Stockholm, håller med om. Därför efterfrågar han ett mer aktivt ägarskap. 

– Ett allmännyttigt bostadsbolag är en kommuns absolut starkaste bostadsförsörjningsverktyg. Om man ser det som att man ska driva det som vilket bostadsbolag som helst, så kan man ifrågasätta själva nyttan med att ha det allmännyttiga bolaget, säger han. 

”Ska inte vara socialtjänst”

Som positivt exempel nämner Henrik Weston Stockholms stad, som efter det nya majoritetsstyret har beslutat sig om att renovera sina hyresrätter mer måttfullt, för att på så vis kunna hålla nere hyrorna. Samtidigt vill inte Clara Lindblom (V), ordförande för två av tre allmännyttiga bolag i huvudstaden, lägga sig i hyressättningen, som hon menar ska vara en fråga för parterna.  

– Det skulle vara en väldigt farlig utveckling: Nu har ni en vänsterpartist som ansvarigt borgarråd, men nästa gång kan det vara en moderat eller en sverigedemokrat, säger hon till Flamman. 

Sveriges Allmännyttas vd Anders Nordstrand svarar inte entydigt ja på frågan om hyressättningen ska ingå i det allmännyttiga syftet. Detta trots att det uttryckligen står på bransch- och intresseföreningens hemsida att deras uppdrag innefattar att erbjuda goda bostäder till alla oavsett inkomst.

– Samhällsansvaret för hyresgästen måste vara att vi kan leverera bra boendemiljöer. Har vi inte ekonomiska resurser att göra det, så sviktar samhällsansvaret, säger Anders Nordstrand.

Har folk inte råd att bo kvar, så är det andra samhällsinstanser som måste ta ansvar, menar han. 

– Vi ska inte vara socialtjänst. 

Känner oro och otrygghet

För att protestera mot Gotlandshems yrkanden har Barbro Kårbro genomfört en enmansdemonstration i Visby centrum.

– Jag tycker inte att Gotlandshem tar sitt ansvar som allmännyttigt bolag. De är som Fastighetsägarna (de privata bostadsföretagens intresseorganisation, reds. anm.), om inte ännu aggressivare. Jag tycker att det är ett svek.

Nu kan hon inte längre bo kvar. Det är ett hårt slag. 

– Jag känner en sådan oro, en sådan otrygghet. Vart ska jag flytta? Jag har bott här så länge, jag har haft en fast förankring här. Jag älskar Gotland. 

Fotnot: I dagarna efter att Dagens ETC pratade med Barbro Kårbro skrev hon på ett kontrakt för en lägenhet i Wimmerby. Hon lämnar Gotland med stor sorg, skriver hon i ett sms.