Två stora forskningsanläggningar kommer att bli Lunds nya utpost i nordost. I anslutning till dem ska det också bli en helt ny stadsdel, med bostäder, butiker, skola och förskola.

Den jord som nu bebyggs tillhör Sveriges bästa åkermark. På en tiogradig skala ligger jorden där bostäderna och forskningsanläggningarna Max IV och ESS ska byggas på mellan 8 och 10.  

– Klass 8–10 är där det finns allra bäst förutsättningar för åkerbruk och man brukar säga att i Sverige är det bara i Skåne som det finns, säger Markus Wallenås, jordbruksförvaltare i Lunds kommun.

Historiskt sett är det sannolikt de goda jordbruksförutsättningarna som har bidragit till att staden Lund fick sitt säte just där. Men med tiden har Lunds växande behov av nya bostäder och anläggningar av olika slag gjort den fina jorden till ett problem. 

Under 60- och 70-talet fick villor med stora trädgårdar ta plats på den fina åkerjorden. Men de senaste 20 åren har insikten om jordens värde vuxit och man försöker nu komma underfund med hur staden ska kunna växa utan att man i onödan skadar miljö- och odlingsförutsättningarna.

”Bevaras inte så lätt”

De tre stora byggen som nu är aktuella hanterar problematiken på olika sätt. Runt Max IV och ESS kommer överskottet av den jord som schaktas bort att ligga under gräsbelagda kullar. Marken har skalats av med omsorg, så att man den dag forskningsanläggningarna inte längre är i bruk, ska kunna återställa marken i dess forna skick.

Genom att lägga jorden i kullar så har antalet transporter till och från byggarbetsplatserna minimerats, då all jord som har grävts upp är kvar på platsen. Kullarna spelar dessutom en roll i att dämpa buller och vibrationer från den närliggande motorvägen. 

Men kritikerna menar att man genom att använda sig av den metoden har gjort att båda anläggningarna tar onödigt stor yta i anspråk, yta som annars hade fortsatt att odlas. Det är dessutom tveksamt om planen att återställa åkermarken en dag kommer att fungera i praktiken.

– Den jord som en gång har bebyggts kommer sannolikt att fortsätta att användas på olika sätt. Den jord som har grävts upp och lagras är de översta lagren, det som brukar kallas matjord. Men det som skapar de goda förutsättningarna för åker här är egentligen hela den miljö som finns, med mikroorganismer, tillgång till vatten och annat. Det är en miljö som går två meter ner i marken och som inte låter sig bevaras så lätt, säger Markus Wallenås.

När bostadsområdena Solbjer och Brunnshög börjar byggas nästa år så är målsättningen även där att jorden ska finnas kvar och i görligaste mån också tas i bruk på olika sätt. Men här är planen samtidigt att bygga så högt och tätt att den utnyttjade tomtytan blir minimal och några nya kullar ska det inte bli.

– I Lund ska alla byggen i dag i möjligaste mån använda den så kallade balanseringsprincipen, där den jord som schaktas bort också är den som ska användas för att fylla igen. I bästa fall kan det vara lika mycket jord som grävs bort för ett bygge som sedan behövs när området ska återställas, säger Markus Wallenås.

Men att jorden finns kvar i området betyder inte att den automatiskt skulle kunna användas för att börja odla på igen.

– All jord som ligger under asfalt är i princip förstörd. Det skulle ta mycket lång tid att återskapa de tidigare förutsättningarna. Vi talar här om 30, 40 eller kanske 50 år, om det ens är möjligt, säger Markus Wallenås.

Lagts på hög

Vid tidigare byggen i Lund har den bortschaktade jorden helt enkelt lagts på hög. Klosterhöjden, som ligger intill bostadsområdet med utsikt över det område som nu ska byggas på andra sidan motorvägen, anlades under perioden 1996 till 2012 och består av fin matjord blandat med andra typer av jordlager, som har schaktats bort från byggen.

– Miljömässigt har Klosterhöjden varit bra för Lund, eftersom skapandet av den gjorde att antalet transporter har kunnat hållas nere. Höjden har dessutom anlagts under strikt kontroll, så att vi med säkerhet vet att där inte finns några giftiga schaktmassor med, säger Markus Wallenås.

Men de många tusen ton fin matjord som har hamnat i kullarna kommer trots detta inte att kunna tas i bruk igen.

– Genom att packa jorden på hög på det sättet så dör den, förklarar Markus Wallenås.

Kunskapen under utveckling

Det är under de senaste 20 åren som man i Lund har börjat att arbeta mer med sikte på att inte skada jorden mer än nödvändigt. Men kunskapen kring hur är fortfarande under utveckling.

– Lunds förutsättningar är unika eftersom staden ligger på en åker. Om man ser till behovet av matproduktion ur ett globalt perspektiv så betyder det att vi har ett stort ansvar i att bevara den så långt det går, säger Eva Dalman, projektchef för byggandet av Brunnshög och Solbjer.

Lunds kommun söker pengar till ett forskningsprojekt som de har initierat och om anslag beviljas ska genomföras i samarbete med Sveriges tekniska forskningsinstitut. Syftet med projektet är att få mer kunskap om hur jord kan bevaras.

– När Brunnshög byggs så kommer vi att ta hand om jorden på det sätt vi ser som bäst, men det kan mycket väl vara så att man om 20 år kommer att titta tillbaka och säga att vi inte gjorde det på ett optimalt sätt. Med tanke på framtiden är det därför bra om vi kan få fram så mycket kunskap som möjligt, säger Eva Dalman.

När det gäller Lunds växande så är det nu sagt att med ESS, Max IV och Brunnshög så är det också slutbyggt kring den gamla stadskärnan.