Skridskor

I stora delar av landet har både insjöar och delar av havet is som håller för skridskoåkning, sparkturer och isfiske. På många orter finns konstfrusna isbanor med tider för allmänhetens åkning. En del hyr eller lånar ut skridskor. I en del kommuner finns en fritidsbank som lånar ut skridskor, på andra håll finns urväxta, begagnade skridskor att köpa hos ishockey- och bandyföreningar.

Men kom ihåg att sjö- och havsisar kan vara opålitliga!

Bild: Shutterstock

Gå inte ut på isen ensam.

Kolla israpporten hos kommunen eller det lokala Friluftsfrämjandet. Ha koll på isens svaga punkter, till exempel vid strömmande vatten och broar. Ha alltid isdubbar, ispik och livlina (och se till att ni vet hur de ska användas!).

Packa torra kläder i förslutna plastpåsar i ryggsäcken, de hjälper dig att flyta tills du tagit dig upp ur vaken, och värmer efteråt.

Ger ni er ut på havsisen, se till att ni vet var rännor bryts för sjöfarten. Det är inte kul att hamna på fel sida om öppet vatten. Information om isbrytning och rutter finns på Sjöfartsverkets hemsida.

Vandring/promenad

Tyvärr väntas tö i delar av landet de kommande veckorna. Vill eller kan man inte åka skidor eller skridskor men ändå komma ut med barnen kan man så klart njuta av naturen till fots även på vintern, så länge man inte går i eventuella skidspår.

Bild: Shutterstock

Finns det i alla fall lite snö? Ta med en pulka, stjärtlapp eller tjock plastpåse på promenaden, ni kanske hittar en ny rolig backe att åka i!

Låna en naturbok eller fågelbok för barn på biblioteket, det finns många bra. Läs på och ge er ut på upptäcktsfärd. Exempelvis Spåra djur av Pernilla Josefsson, Leif Gustavsson och Liselotte Roll (Berghs, 2012) är full av fina bilder och lär på ett pedagogiskt sätt ut hur man känner igen fotspår, matspår, bajsspår och bospår efter små och stora djur. Ta med förstoringsglas om ni har.

Bestig ett berg, en kulle eller en stor sten och spana ut över nejden. Med kikare ser ni ännu längre. Matsäck blir alltid godare med utsikt.

Kanske blir det riktigt bra kramsnö. Bygg snögubbar eller snöskulpturer. Vem bygger den gulligaste snökatten?

Öva på att ta fina naturbilder med mobiltelefon eller kamera. Hur nära eller långt ifrån blir bäst?

Kom ihåg!

Klä er i lager på lager för att kunna reglera värmen. Det innersta lagret ska helst bestå av underställ i ull eller syntet som transporterar ut värme/svett. Undvik bomull längst in, även på fötterna.

Bild: Shutterstock

Varma extrakläder att ta på eller en filt att svepa om sig samt något varmt att sitta på om ni äter medhavd matsäck utomhus för att undvika trängsel i rast- och värmestugor eller inomhusserveringar.

Glada barn både har och är roligare. Ta med något lätt-ätet som kan höja blodsockret när tålamodet tryter när vägen känns för lång eller skidor och skridskor inte vill samarbeta, till exempel nötter, russin eller choklad.

Se till att barnen är mätta och att kläder och utrustning är i rätt storlek. Glöm inte extra vantar. De har en förmåga att komma bort eller bli dyngsura under en längre utevistelse. Kurrande mage, kalla fingrar och korviga strumpor är en värdelös utgångspunkt för äventyr.

Ska ni långt ut på isen eller fjället? Kolla väderleksrapporten först. Se till att mobilen har fulladdat batteri och förvara den varmt så den inte laddar ur så fort. Tala om för någon vart ni ska och när ni planerar att vara tillbaka.

Skidor

Både längd- och utförsåkning går att utöva lokalt i större delen av Sverige. Kommuner, skidklubbar och golfklubbar preparerar längdspår på många platser. Kolla lokala hemsidor för information.

Bild: Shutterstock

Det finns många små alpinanläggningar i hela landet som har öppet. Tänk på att hålla avstånd i skiduthyrning och liftköer.

På många orter erbjuder Friluftsfrämjandet och idrottsföreningar kurser och privatlektioner i både längd- och utförsåkning för den som är nybörjare eller vill bättra på tekniken.

Varför har vi sportlov?

I år är det 81 år sedan sportlovet infördes i en del svenska städer under krigsvintern 1940 under namnet kokslov. Man stängde helt enkelt skolorna en vecka för att kunna sänka värmen i byggnaderna på uppmaning av den statliga Bränslekommissionen. Stenkolet var ransonerat och förbrukningen behövde minska.

Bild: Shutterstock

Kokslovet behölls till krigsslutet och barn och ungdomar uppmuntrades att ägna veckan åt frisksport, bland annat genom organiserade aktiviteter.

Efter kriget behölls lovet med argumentet att det skulle minska spridningen av säsongsbundna virusinfektioner. Då spreds det även till skolor på landsbygden och i slutet av 1950-talet fick alla svenska skolbarn sportlov.

Källa: DN