Just nu har tusentals barn i Jönköpings kommun sommarlov. För många innebär det en välkommen paus från skolans krav och stress. Men långt ifrån alla barn uppskattar den långa ledigheten. SmF har tidigare skrivit att många kvinnliga arbetare saknar möjlighet att åka på semesterresa, vilket också innebar att det samma gäller deras barn.
– Det är inte säkert att det är föräldrar som sviker sina barn, utan de kanske måste jobba på sommaren eller är ensamstående. De flesta som kontaktar oss är just ensamstående mammor, berättar Liv Landell Major, presskontakt på Majblomman, en förening som tar emot många ansökningar från föräldrar som behöver ekonomisk hjälp.
– Barns sommarlov är allas ansvar, men kommunen ska ta hand om föräldrar och barn som faller ifrån, säger hon.
Stängt i juli
Hur är Jönköpings kommun som sommarstad för sommarlovslediga barn? I Majblommans senaste kommunundersökning framhävs tre områden som är särskilt viktiga för barn som lever i ekonomisk utsatthet: att fritids och fritidsgårdar är öppna på sommaren, att sommarlovsaktiviteter är gratis samt att barnfamiljer med försörjningsstöd får extra pengar till sommarlovet. Rapporten räknar upp de kommuner som uppfyller något av de kriterierna. Jönköpings kommun finns inte med bland dessa.
– Sommarlovet är nio veckor och vi koncentrerar oss på de tre första och de två sista veckorna av sommarlovet, säger Eva Tallvid på Fritid Jönköping.
I juli månad är alltså det mesta stängt och många aktiviteter tar uppehåll.
– Men i juli så har ju de flesta semester och då finns inte samma behov, menar Eva Tallvid.
Hon lyfter dock fram att två fritidsgårdar har öppet i sommar. Råslätts fritidsgård har öppet hela sommaren, medan Öxnehaga ”bara” är stängt i två veckor.
– Att vi väljer Öxnehaga och Råslätt är inte heller någon tillfällighet, utan vi vet att där bor många barn som inte åker på semester, säger Eva Tallvid.
Drivs av ideella krafter
En tidig kväll i slutet av juli sitter några gymnasieungdomar utanför den enda fritidsgård i kommunen som har öppet hela sommaren, Råslätts fritidsgård. De tycker att det finns mycket att göra i Jönköping under sommaren.
– Det finns alltid något att göra. Man kan åka till Vätterstranden, grilla, gå ut på piren, åka till Rosenlundsbadet...
De brukar vara på fritidsgården någon timme varje dag. Men just i dag och några dagar framåt är fritidsgården stängd, i väntan på att den ordinarie personalen ska komma tillbaka efter semestern. Under semesterveckorna drivs fritidsgården av Råslätts Församlingsgemenskap, som också driver fritidsverksamhet på helgerna, ideellt.
Behöver man verkligen åka på dyra semesterresor för att ha ett roligt sommarlov?
Frågan ställs till Liv Landell Major.
– Vi på Majblomman tycker inte att alla måste få åka till Hawaii, men vi vill ge alla barn ett normalt sommarlov, som alla andra. Det behövs inte jättemycket pengar, men det går inte helt utan pengar. De kanske behöver en baddräkt, en bussbiljett eller inträde till en nöjespark. Härom dagen fick vi återkoppling från en mamma vi hjälpt vars dotter fått gå på Liseberg och som var jätteglad, säger hon.
Forskare: svårt att nå de barn som har störst behov
Från att förbättra hälsan hos arbetarbarn till att stötta medelklassens fritidsintressen. Syftet med sommarkollon har förändrats.
– Man lockar en annan målgrupp och det gör att priset ökar, så att man har svårt att nå de barn som har störst behov.
Det säger Ann-Charlotte Münger, författare och forskare vid Linköpings universitet. Hon har forskat kring sommarkollots utveckling sedan 1800-talet, med fokus på den offentligt finansierade kolloverksamheten.
– Sommarkollon har alltid varit en kompensatorisk åtgärd. De som har det jobbigt hemma har det fruktansvärt på sommaren, säger Ann-Charlotte Münger, som har sett en tydlig förändring i inriktningen på kolloverksamheten:
Nu vill kolloverksamheterna rikta sig till medelklassen, och för att locka den gruppen ordnar man exempelvis seglar- och ridkollon och det gör att priset ökar. Då dyker det upp ideella organisationer som plockar upp de barn som inte har råd att åka på kommunernas kollon och så är man tillbaka på 1800-talet.
Inte gratis
Flera av de sommarkollon som Jönköpings kommun erbjuder drivs av föreningar, som får kommunala bidrag, bland annat Frälsningsarmén och KFUM. Med undantag av Norrahammar-Tabergsbygdens barnkoloni i Mellbystrand, som är gratis, kostar lägren mellan 500 och 1850 kronor per vecka, daglägren 200 i veckan. Inte obetydliga summor för familjer med knaper ekonomi.
Eva Tallvid, på Fritid Jönköping, menar dock att kollopersonalen har goda relationer med socialtjänsten:
– Är det barn som uttrycker en vilja att åka så löser vi de kostnaderna. Det ska inte hänga på om man kan betala eller inte.
Når ni de barn som bäst behöver det?
– Bara för att du är ensamstående mamma så måste du inte vara fattig, men det är mest ur den gruppen som vi rekryterar. Jag vet att koloniföreningarna medvetet går ut till alla skolsköterskor och att de brukar sticka ner en broschyr i väskan till dem som de tror behöver det mest.
Frågan är dock om alla som behöver det verkligen får åka på kollo. Till lägerveckorna brukar de inte behöva säga nej till sökande, men daglägerplatserna är populära och tar slut på några timmar.
Vad tycker du bör göras?
– Det är en politisk fråga, som jag som forskare inte vill svara på. Däremot tycker jag att vi ska lyfta upp frågan om vad vi gör för barn under sommarlovet. Det finns inga barnrättsdiskussioner inför valet; det vill jag ha upp på den politiska agendan, säger Münger.
