Läs också: Sämre dyrare, sjukare – så påverkar visstider samhället och På samma plats i åtta år – utan fast anställning
Med staplade visstidsanställningar menas att arbetsgivare missbrukar möjligheten till otrygga anställningsformer som timanställning, säsongsanställning, vikariat eller allmän visstid. Sådana anställningar får egentligen bara fortgå under en begränsad tid, men sedan 2007 utnyttjar många arbetsgivare ett kryphål som då skapades i lagstiftningen, och som gör det möjligt att stapla olika former av anställningar på varandra. Därmed kan de anställda hållas på halster, och i orimliga arbetsvillkor, i princip hur länge som helst. Ett missförhållande som höll på att bli rättsfall, då TCO anmälde Sverige till EU-kommissionen, eftersom det strider mot EU:s direktiv.
Förra året gick 618 000, eller 15 procent av alla i arbete, på otrygga anställningar, visade en undersökning från LO. 39 000 hade arbets-givare som ansågs ha utnyttjat staplade visstidsanställningar, eftersom de hade varit otryggt anställda i mer än fem år hos samma aktör.
Socialdemokraternas svansföring i frågan var hög före valet. Då avkrävde S den borgerliga regeringen svar om hur det skulle bli med den impopulära regeln. I S valmanifest krävde partiet en tvåårsgräns.
– En situation som är extra beklämmande är sms-vikarier. Där sitter människor och väntar på om de ska få ett jobb i dag, kanske några timmar. Det är otillbörligt, sa Stefan Löfven till tidningen Aktuellt i politiken då.
Men allt pekar på att sms-anställningarna kommer att fortsätta på samma sätt också med S förslag. Och egentligen staplandet också, även om det inte längre kan pågå i evinnerlighet.
– Det går fortfarande bra att köra först vikariat och sen allmän visstidsanställning och sen vikariat igen. I ett av de möjliga scenarierna kan man hålla på i fyra år och det andra i sex år. Och då finns det fortsatt problem med de som bara är timanställda. Deras arbetstid räknas bara de dagar de jobbar, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO.
– Vi tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning. Men vi hade önskat att man hade gått längre, och framför allt att man hade gjort det enklare. Nu är det en ganska knepig lösning.
Raimo Pärssinen, S, är ordförande i arbetsmarknadsutskottet som lagt fram det nya förslaget. Han hoppas att lagen ska kunna träda i kraft redan i sommar. Men också han hade önskat att förslaget gick längre.
– Vi har politiska realiteter att förhålla oss till. Det här är ett förslag som ar accepterats av båda arbetsmarknadens parter. Men jämför man med vårt kongressbeslut vill vi ju gå längre. Jag tycker inte om den allmänna visstiden, arbetsgivaren borde få motivera varför man vill ha någon anställd så. Men exakt hur lagstiftningen skulle se ut vet jag inte.
Susanna Gideonsson är förbundsordförande på fackföreningen Handels och har länge engagerat sig i frågan.
– Visstidsanställningar har blivit regel i handeln, utan att vara kopplat till arbetsanhopning eller något annat tydligt skäl. Anledningen är att arbetsgivarna vill ha maximal flexibilitet till minsta kostnad. Men man verkar också använda det på ren slentrian, trots att det inte behövs.
– Vi ser flera problem kopplat till det här. Bland annat är det vanligt att de anställda har fasta avtal på tio timmar i veckan, vilket inte räcker. Sedan täcker de upp resten av tiden med allmän visstid. Sådant kommer man inte åt genom att reglera staplingen heller, tyvärr.
Susanna Gideonsson menar att det nuvarande kryphålet i lagen också gör det svårt att nå vettiga överenskommelser också genom kollektivavtal, då arbetsgivarsidan genom lagen ”fått en makt” som de inte frånhänder sig i några förhandlingar.
– Det är som om någon har kastat en blöt filt över hela branschen.
Läs vidare på nästa sida: Inte bara unga personer drabbas
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870
Läs också: Sämre dyrare, sjukare – så påverkar visstider samhället och På samma plats i åtta år – utan fast anställning
Inte bara unga personer drabbas
Det är inte heller bara unga personer som drabbas, berättar Gideonsson.
–De timanställda blir fler och fler och äldre och äldre. Någon gång måste man ju få bli vuxen, skaffa eget boende, ta telefonabonnemang, skaffa barn, kunna säga till förskolan att de här timmarna kommer jag att jobba. Men många kan inte det idag, säger Gideonsson.
Vittnesmålen som bekräftar bilden är flera. I Sveriges radios programseri Kluvet land berättar en ombudsman på just Handels om hur föräldrar tvingas rycka upp sina barn, klä på dem och sen sitta och vänta i hallen på att kanske få ett jobb och då stressa iväg till förskolan med barnen.
Även om det är en socialdemokratisk regering som nu lägger fram förslag på begränsningar, så har partiets inställning i frågan inte varit entydigt. Den S-ledda regering som styrde före valet 2006 hade ett liknande eget lagförslag på gång, och urholkandet av anställningstryggheten för visstidsanställda daterar egentligen tillbaka till 1997, då anställningsformen ”överenskommen visstid” infördes. Det förslag som nu lagts fram av S går alltså egentligen emot partiets egen tidigare förda politik.
Flera fackförbund, däribland Handels och Hotell och restaurang, har helt velat få bort alla anställningsformer där visstid inte behöver motiveras i kontraktet.
– Naturligtvis måste man kunna använda det om man har fler kunder en viss säsong eller period eller om någon blir sjuk. Men det problematiska är när det inte finns någon motivering, säger Susanna Gideonsson.
Tillsammans med Svenskt näringsliv hävdade den moderatledda regeringen under flera år att lagstiftningen som möjliggjorde staplade visstidsanställningar inte alls stred mot EU:s direktiv, och att det inte heller fanns något bevis för att visstidsanställningarna faktiskt överutnyttjats.
Svenskt näringsliv beklagar också den S-ledda regeringens nya ändringsförslag, som de tror kan drabba arbetsgivarna.
– Det finns inga bevis för att det här är något som missbrukas. Det finns inga fall uppe i Arbetsdomstolen, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt näringsliv, som befarar att vissa arbetsgivare kan tvingas slå igen om deras möjlighet till behovsanställningar tas bort.
Han menar också att det är tydligt att visstidsanställningar fungerar som språngbräda in på arbetsmarknaden för arbetslösa, och att det är en viktig anledning till att de ska finnas kvar.
Ändå är det kanske från arbetsgivarhåll som den största, icke lagbaserade, öppningen i frågan om att tydligt begränsa visstidsanställningarna nu lanserats.
En arbetsgivare som tagit fasta på kritiken är nämligen Stockholms stad, som nyligen beslöt att fasa ut anställningsformen allmän visstid och minimera användningen av timavlönade i verksamheterna, där 40 000 personer jobbar. Varje timanställning ska motiveras. Beslutet fattades tidigare i höstas av vänstermajoriteteten, som hoppas att fler offentliga arbetsgivare ska följa deras exempel.
– Om lagstiftaren inte vill eller kan införa bestämmelser så kan vi som stora arbetsgivare ta ett eget ansvar och föregå som gott exempel, säger Clara Lindblom (V), äldre- och personalborgarråd i Stockholm.
– Det här är en anställningsform som är lätt att utnyttja och som skapar stor otrygghet hos arbetstagaren. Dessutom är det dåligt för själva verksamheten.
Fortfarande kan det finnas risk att andra sorters visstidsanställningar staplas, men den har tydligt försvårats.
– Våra verksamheter ett jättetydligt uppdrag, säger Clara Lindblom.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
