BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kristian Rosengren jobbar på Stadsbyggnadskontoret och sitter som tjänsteman i Namnberedningen för Stockholm stad. Sedan 1920 är det de som beslutar vilka namn som gator, torg, kvarter och andra platser i kommunen ska få.
– Man jobbar väldigt omsorgsfullt och ser till ett antal olika faktorer och riktlinjer, säger han.
Dels utgår namnberedningen ifrån olika kategorier, grupper av namn, som fågelarter, landskap eller yrken till exempel. Tanken är ofta att ett område ska ha ett genomgående tema på gator och platser.
– Sedan får det inte vara för likt eller identiskt med någon redan befintlig gata. Och det ska vara språkligt lätt att uttala och läsa. Vi tänker mycket på blåljusmyndigheterna, det får inte finnas några tveksamheter i en kris-situation.
Försiktiga med urvalet
När det gäller personnamn på gator är det väldigt restriktivt. Namnberedningen kallar det memorialnamn och det främsta syftet är att hedra en persons minne.
– Vi är väldigt försiktiga med urvalet. Det kan ofta bli konflikter, speciellt när man blandar in politiken då det kan bli maktkamp mellan de olika sidorna.
Kriterierna är många för att ett memorialnamn ska klaffa på en gata eller ett kvarter. Namnberedningen har en lista med 11–12 punkter som måste uppfyllas.
– För det första bör personen ha varit avliden sedan åtminstone några år. Sedan ska den vara förtjänt av det, vilket det kan råda olika uppfattningar om. Personen bör ha någon koppling till platsen. Helst ska den vara känd för allmänheten och namnet ska inte var för svårt att stava eller läsa. Personen ska vara ”av nordisk börd eller väl naturaliserad utlänning”, vilket är en gammal formulering som har ifrågasatts från politiskt håll. Till exempel var det på -förslag att Salvador Allende skulle få en gata, men det föll på att han inte hade någon direkt koppling till Stockholm även om det bor många med chilenska rötter här, berättar Kristian Rosengren.
Willy Brandt ett undantag
Tyske politikern Willy Brandt fick däremot en park uppkallad efter sig i Hammarbyhöjden, eftersom han bodde i trakten på 1940-talet under sin exil från Nazisttyskland.
Att det är så få som 23 procent av personnamnen på Stockholms gator som är kvinnliga menar Kristian Rosengren har historiska skäl.
– Det speglar den tid när det beslutades och många av gatunamnen är väldigt gamla. När de har tagits fram har männen haft en starkare ställning i samhället. En stor del av gatorna var namngivna redan när Namnberedningen grundades 1920, så att det är skev fördelning speglar tiden.
”Ses som en del av kulturarvet”
Namnberedningen får ofta förslag från folk som vill ändra gatunamn, men det är ingen enkel sak. Det finns strikta regler som bland annat säger att ett hävdvunnet namn inte får ändras. Och det medför stora konsekvenser.
– Gatunamn ses som en del av kulturarvet och det är väldigt restriktivt att ändra. Det ställer till ganska mycket och medför stora kostnader med att ändra kartor, skyltar och adresser. Vi har ändrat några enstaka gånger. Det vi bedömer som starka skäl är dels om namnet är ganska nytt, eller om det finns språkliga brister.
I Stockholm är det främst två områden som utmärker sig positivt när det handlar om kvinnliga gatunamn, Fruängen och Enskede. Där finns till exempel gator döpta efter Karin Boye, Ellen Key och Elsa Brändström respektive Kajsa Warg och Karin Månsdotter.
– I Fruängen är det namn på kända svenska kvinnor som inte har så mycket mer gemensamt än att de är kvinnor, vilket ju kan tyckas vara förminskande i sig. Det området kom till på 50-talet, så antagligen kände de väl att de ville göra något åt den skeva fördelningen redan då.
När helt nya stadsdelar byggs går det att påverka en del för att få en mer jämlik gatubild.
– När vi sätter helt nya gatunamn försöker vi i första hand prioritera kvinnor. Exempelvis i det nya området i Sköndal, där har vi helt namngivit efter kvinnliga konstnärer, totalt runt 15 namn. Bland kvinnorna som får gator uppkallade efter sig där finns till exempel Fanny Brate och Britta Ellström.
Framstående kvinnor i Hagastaden
I det nya området Norra Djurgårdsstaden ska det bli jakttema på gatunamnen, vid sidan av arkitekten Ferdinand Boberg. I Årstafältets nya bostadsområde ska det befintliga temat med sjöar fortsätta.
Men i nya Hagastaden, på gränsen till Solna, ska en stor del av gatorna namnges efter kvinnor.
– Det blir ett antal framstående kvinnor inom främst vetenskap, forskning och utbildning, säger Kristian Rosengren.
Om du själv fick önska fritt, vilken kvinna skulle du ge en gata då?
– Då hade jag nog valt Greta Johansson, ”Guld-Greta”, som tog Sveriges första OS-guld 1912. Hon var simhoppare och bodde på tomten där Stadshuset står i dag.
