BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi tror att det kommer handla om mellan 160 och 190 miljarder, för det finns fortfarande ganska många osäkerheter, så en exakt summa är svår att bestämma, säger han.

Att forskargruppen på KTH kommer fram till betydligt lägre kostnader än vad Trafikverket har gjort beror bland annat på att de anser att en höghastighetsbana inte behöver byggas med fixerade spår, något Trafikverket har utgått ifrån i sina beräkningar

– Fixerade spår betyder att spåren ligger fast i betong och inte i ballast, som i konventionella spår. När det är bra markförhållanden är fixerade spår en bra lösning, men i Sverige är markförhållandena inte bra, och därmed blir det en stor kostnad för grundläggningen, säger Sebastian Stichel.

Sänka hastigheten

Fördelen med de fixerade spåren är att de kräver mindre underhåll, men även medräknat underhållskostnader under banans livstid, blir det betydligt billigare med konventionella spår, menar forskarna.

– Det kan röra sig om besparingar på 60 till 80 miljarder enligt våra beräkningar, säger Sebastian Stichel.

Forskargruppen har också kommit fram till att stora pengar kan sparas genom att minska antalet tunnlar och broar.

– Man bör vara mer flexibel med hastighetsprofilen. På vissa ställen kan man dra ned farten från 320 till kanske 300 eller 280 kilometer i timmen, och då använda sig av betydligt snävare kurvor och anpassa banan bättre efter landskapet. Det skulle göra att man slipper bygga lika många broar och tunnlar, som är det som kostar mest.

Förloras inte mycket i restid då?

– Nej, har man fem till tio ställen där man får minska hastigheten något förlängs restiden med ungefär två till tre minuter.

Inte dyrare bygga i Sverige

Sebastian Stichel menar också att jämförelser med liknande projekt i andra länder i Europa talar för att priset blir under 200 miljarder kronor.

– Jämför man med byggkostnader i Tyskland, Frankrike och Spanien till exempel och räknar om till de svenska banorna så borde det kosta ungefär 160-170 miljarder. Det finns inget som säger att det behöver vara dyrare att bygga i Sverige än där.

Landar notan på under 200 miljarder kronor är Sebastian Stichel övertygad om att nyttan med höghastighetsbanan kommer att överstiga kostnaden.

– I så fall är det en vettig investering. Dessutom är alternativet egentligen inte att bygga höghastighetsbana eller inte, utan att göra det eller att bygga ut befintliga spår, med fler parallella spår. Det kostar också ganska mycket pengar, och nyttan är betydligt lägre.

Forskningsrapporten kommer att presenteras under ett seminarium på KTH under eftermiddagen idag, onsdag.

Snabbtågen föreslås gå mellan Göteborg, Stockholm och Malmö, med stopp på ett antal orter däremellan. Göteborg-Stockholm ska ta två timmar, Malmö-Stockholm 2,5.

För att höghastighetsbanan ska bli av måste riksdagen först säga ja, en omröstning kommer troligen ske innan nästa val.

Målet är att höghastighetsbanan ska vara färdig att tas i bruk senast 2035.