Koranbränningar

Osannolikt med fällande dom för koranbränning

Publicerad 21 augusti, 2023 (Uppdaterad 21 augusti, 2023 )

Koranbränning på Mynttorget, Stockholm, 14 augusti. Trots flera polisanmälningar för hets mot folkgrupp har ingen koranbränning ännu lett till åtal.

Bild: Anders Wiklund/TT

Dagens ETC

Hittills har ingen av polisanmälningarna om hets mot folkgrupp i samband med koranbränningar lett till åtal – något som har kritiserats av bland annat Civil Rights Defenders. Men åklagare kan bara väcka åtal om man tror att det kan bli en fällande dom, säger Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet.

Hanna Strid

Text och bild

Det råder delade meningar om det är brottsligt att bränna en koran eller annan religiös text. I den muslimska delen av världen, i länder som Irak, Turkiet eller Iran, är svaret ja. Men i Sverige och de nordiska grannländerna är frågan mer komplex.

Det brott som oftast har nämnts i samband med koranbränningarna är hets mot folkgrupp. Brottsrubriceringen definieras av att ”någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”. Flera polisanmälningar om hets mot folkgrupp har lämnats in efter aktioner då koranen har bränts, men ingen av dem har lett till åtal.