Ska ändamålet få helga medlen? Det är vad riksdagens EU-nämnd snart kommer att behöva ta ställning till när den ska klubba Sveriges hållning avseende Chat Control, ett omstritt förslag på hur EU ska kunna bekämpa sexuella övergrepp mot barn.
För även om förslagets ändamål – att skydda barn – kan låta svårt att opponera sig mot säger kritiker att det föreslagna medlet – skanning av elektronisk kommunikation – riskerar att föra oss in i vad som närmast kan liknas vid storebrorssamhället i George Orwells dystopiska roman 1984.
– Förslaget innebär att man kommer att bygga upp en massövervakningsapparat som inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle, som är riskabelt för alla som behöver kommunicera anonymt, till exempel journalister, visselblåsare, psykologer, kvinnor i utsatta förhållanden, och som dessutom kräver att sårbarheter byggs in i våra mobiltelefoner som sedan kan utnyttjas av hackers och brottslingar.
Det säger Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet. Och för att sätta hennes kritik i ett sammanhang kommer här en kort redogörelse av Chat Control, eller CSAM-förordningen, som det officiellt heter.
Allt ska lagras
Det var i maj 2022 som EU-kommissionär Ylva Johansson (S) lade fram ett förslag på hur EU ska förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn – genom att tvinga tjänsteleverantörer att granska innehåll i sociala medier och i direktmeddelanden, inklusive bilder, meddelanden och IP-samtal. Därigenom ska övergrepp upptäckas och förövare gripas och lagföras.
Med andra ord: all kommunikation, även så kallad end-to-end-krypterad sådan via appar som Signal och Whatsapp, och oavsett om det finns någon brottsmisstanke kopplad till kommunikationen, ska lagras och om en domstol begär det också lämnas ut till myndigheter för kontroll.
Oviss utgång
Nu närmar sig frågan slutspurten. Kanske. EU-nämnden skulle egentligen ha sammanträtt idag fredag för att ge direktiv till den minister som var tänkt att företräda Sverige vid nästa veckas ministerrådsmöte där Chat Controls framtid är tänkt att avgöras. Frågan har dock strukits från ministerrådsmötets dagordning och det är i skrivande stund oklart när den tas upp igen.
Det är hur som helst långt ifrån säkert vad som kommer att beslutas när frågan tas upp igen. Medlemsländer som Tyskland, Finland och Estland kommer med stor sannolikhet att opponera sig, medan medlemmar som Spanien, Ungern och Cypern redan klargjort att de vill gå vidare med förordningen.
Beroende på hur många som röstar nej vid nästa veckas möte kan en så kallad blockerande minoritet uppnås, vilket i sin tur innebär att frågan bollas tillbaka till kommissionen för att arbetas om.
Sverige har chansen
Det gör dagens sammanträde vid EU-nämnden extra viktig eftersom Sverige fortfarande har en möjlighet att motarbeta den befarande massövervakningen.
– Det är svårt att säga vad som kommer att beslutas. Flera partier har tidigare röstat emot och vid demonstrationen på Mynttorget häromdan var det flera av partiernas ungdomsförbund som uttalade sig negativt om Chat Control, säger Ilona Szatmári Waldau (V), ledamot i EU-nämnden, till Dagens ETC.
– Men vid justitieutskottets möte förra veckan där regeringens underlag, förslaget till svensk ståndpunkt, presenterades var det bara mitt parti som hade en avvikande åsikt. Alla andra tyckte att förslaget var tillräckligt bra för att de skulle känna sig lugna.
Vad tror du allt kommer att landa i?
– Tyvärr att regeringens förslag går igenom och att Sverige på ministermötet säger ja till direktivet och för fram att rättssäkerhetsaspekterna ska få ökat genomslag.
– Samtidigt är Sverige ett litet land. Visst, regeringen kan föra fram en sådan ståndpunkt, men det kommer troligen inte att betyda något och regeringen kommer istället att gå med på en oacceptabel kompromiss.
Regeringen på fel spår
Apropå regeringens underlag är det ännu en sak Katarina Stensson är kritisk mot. Visserligen är hon positiv till att regeringen ställer sig bakom en begränsad Chat Control där det som skannas är så kallat känt övergreppsmaterial, sådant som redan finns i myndigheters databaser.
Det skulle enligt Stensson minimera risken för felträffar i systemet och göra hela projektet hanterbart åtminstone i teorin. Till skillnad från ett Chat Control som ges tillåtelse att samla in all kommunikation, vilket skulle göra hanteringen av insamlad data till ett sisyfosarbete.
– Men ur integritetssynpunkt är regeringens hållning inte bättre på något sätt. De stödjer fortfarande ett system där det finns stor risk att det används felaktigt, av länder som redan idag övervakar oppositionella, och som kommer att öka antalet digitala brott.
Kritik mot Strömmer
Att V skulle vara det enda parti som är kritiska till Chat Control stämmer dock inte. Inte enligt Malin Björk (C), också hon ledamot i riksdagens EU-nämnd, som förklarar att hennes partis brist på kritik i justitieutskottet berodde på att regeringens handlingar kom in väldigt sent och att partiets ledamot inte fick tillräckligt med tid för att sätta sig in i ämnet.
– Personligen tycker jag inte att man kan skicka ut ett underlag på bara några sidor i en sån här viktig fråga. Inte när det spanska kompromissförslag som lagts fram i EU är flera hundra sidor långt. Det finns en förankringsprocess som regeringen har att förhålla sig till som kan ifrågasättas om man följt vilket jag är kritisk till och det kommer jag att framföra för justitieminister Strömmer.
Vad gäller Chat Controls utformning säger hon sig inte vara lika insatt som partiets expert Niels Paarup-Petersen (C), men är i nuläget ändå tillräckligt påläst för att se både bristerna och farorna i det.
– Jag vill inte fara ut mot något jag ännu inte greppar till fullo, men det kommer jag att göra på fredag. Jag poängterar bara att vi inte står bakom regeringens förslag.
Dagens ETC har sökt justitieminister Gunnar Strömmer och Socialdemokraterna.
