Slopat sommarlov sågas

Som huvudargument för att tvinga studenterna att studera tre terminer på högskolan och universitetet i stället för två är att utbildningarna tar för lång tid. Sverige måste få ut sin befolkning tidigare i arbetslivet, skriver Sara Telde och hänvisar till att det tar åtta år längre att få ett jobb idag än för 20 år sedan. Att sommarlovet kan vara en väg in för studenter i arbetslivet via sommarjobb eller praktiker är inte ett argument hon köper.

– Det är ett faktum att det inte finns 300 000 sommarjobb som i så fall skulle behövas. Som det är nu är det folk som kommer från välbeställda familjer som tycker det är toppen med ett sommarlov. De som inte gör det sitter i en riktigt risig sits, säger hon.

När frågan tidigare varit uppe för debatt har lärare protesterat. De vill kunna använda sommaren till forskning, något de inte har tid med när de har elever att undervisa.

– De tänker ju på arbetstagarperspektivet och jag tänker på makroperspektivet, det kan inte vara omöjligt att hitta lösningar om man vill det. Det är inte ett självändamål att lärare ska ha långa sommarlov. Jag tycker att lärare är arbetstagare som de flesta andra och kan ha fem veckors semester, fortsätter Sara Telde.

Men Sveriges universitetslärarförbund (SULF) skjuter ner idén fullständigt. Att korta utbildningstiden genom att studera tre terminer är helt enkelt inte möjligt i dag.

– Vi i Sverige har ingått ett internationellt samarbete som kallas Bolognaprocessen och i överenskommelsen finns det bestämmelser om vad ett år innebär. Det är 60 ECTS-poäng och det handlar inte om tiden utan om innehållet, säger chefsutredaren Karin Åmossa.

Korta arbetstempot

Att ha en gemensam måttstock innebär att studenter kan plugga utomlands, men också få sina examina korrekt översatta för arbetsgivare. Skulle tre terminer med ett längre studieår införas skulle man också vara tvungen att korta arbetstempot, och då skulle det inte få någon effekt på studietiden i vilket fall, menar Karin Åmossa.

– Det finns inget som hindrar ett lärosäte att införa tre terminer, och på individnivå kan det fungera, men att bygga om Sveriges system fungerar inte. Då måste vi ta steget från de internationella samarbetena, jag tror inte det är rätt väg att gå.