Ut med det gamla och in med det nya. Varje år ersätts sidor i lagboken med nyare uppdaterad lagstiftning på en rad områden. Och de flesta börjar gälla redan på nyårsdagen. Under Tidöpartiernas tredje samarbetsår införs lagar som påverkar alla som jobbar, driver företag, söker föreningsbidrag och som vill uppfinna nya prylar.
Många av förslagen är en del av regeringens så kallade ”förenklingsagenda” som ska röja upp bland onödigt regelkrångel, kostnader och lagstiftning för företagare. Ett exempel är att man slopar kravet på tillstånd för att driva hotell- eller pensionatsverksamhet. Den tidigare tillståndsplikten ersätts av en enkel och kostnadsfri anmälan och både företagen och polismyndigheten bedöms spara pengar genom minskad administration.
– Det här är en efterlängtad reform för många hotellföretag. Det kommer att minska regelkostnaderna för upp mot 3000 hotell- och pensionatsföretagare som i stället kan lägga värdefull arbetstid på att utveckla sin kärnverksamhet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Statliga pengar ingen rättighet
Från och med den första januari gäller nya demokrativillkor för föreningar, trossamfund och stiftelser som söker pengar från staten. För att civilsamhället ska kunna ta del av pengarna behöver man leva upp till demokrativillkor. Verksamheten får inte strida mot vad man kallar för samhällets grundläggande värderingar och organisationerna ska bidra till att förtroendet för statsbidrag bevaras. Det senare innebär helt enkelt att man inte ska slösa eller spendera statens pengar på ett sätt som innebär att förtroendet kan skadas.
Demokrativillkoren innebär att också att verksamhetens syfte måste vara förenligt med ”principer om jämställdhet och förbud mot diskriminering".
Föreningar som söker pengar måste även vara demokratiskt uppbyggda för att beviljas statsbidrag medan trossamfund undantas från det kravet. Den ansvariga myndigheten MUCF betonar att de nya kraven inte ska ses som ett uttryck för misstro mot civilsamhället, och att det samtidigt inte är en grundlagsskyddad rättighet att få statliga bidrag.
Ett säkrare Cybersverige
Den omfattande cybersäkerhetslagen ersätter lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster och införlivar EU-direktivet NIS2 i svensk lag. Lagen täcker sektorer som transport, bank, offentlig förvaltning, dricksvatten, rymden, hälso- och sjukvård och samhällets digital infrastruktur. Bland annat ska man se över cybersäkerheten i leveranskedjor, vid förvärv och underhåll av nätverks- och informationssystem. Personalsäkerheten ska vara hög och det ska finnas säkrade lösningar för både kommunikation och autentisering.
Småföretag med färre än 50 anställda är undantagna från de nya kraven på strikta och omfattande säkerhetsrutiner, om man inte sysslar med verksamheter som är kopplade till cybersäkerhet, kommunikationstjänster eller samhällsviktig verksamhet. Både offentliga och privata aktörer måste utbilda sin ledning i cybersäkerhet, och om något händer ska incidenter rapporteras till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Om den nya lagen inte följs kan det leda till saftiga böter. Väsentliga verksamhetsutövare kan få en sanktionsavgift på som mest två procent av den globala årsomsättningen eller 10 miljoner euro.
Flitiga uppfinnare sparar tid
Från årsskiftet har Sverige en ny patentlag som ersätter den tidigare från 1967. De stora nyheterna är att lagen moderniseras sett till språket, paragrafnumrering och en uppdelning med ämnesrubriker. Men lagen innehåller också mindre förändringar som gör skillnad för landets allra flitigaste patentsökare.
Nu behandlas ansökan först när ansökningsavgiften på 500 kronor är betald, och en ansökan kan efter årsskiftet innehålla flera av varandra oberoende uppfinningar. Och det är bara möjligt att få patent för nya uppfinningar med uppfinningshöjd, ett begrepp som definieras som att din innovation" inte tillhör känd teknik som ligger nära till hands för en fackman”.
Jobbonärer kan ducka statlig skatt
Pensionärer som både jobbar och tar ut pension är en grupp som ökat med 20 procent sedan 2012, enligt Pensionsmyndigheten. Från och med nästa år kan jobbonärerna pausa de tidigare obligatoriska utbetalningarna av tjänstepensionen för att ducka inkomstgränsen för statlig skatt och få en lägre marginalskatt, och alltså få ut maximalt med pension.
– Detta är en tydlig signal från regeringen om vikten av att fler ska arbeta högre upp i åldrarna och få möjligheten att hoppa in och ut från arbetsmarknaden utan att drabbas ekonomiskt, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.
Enmansföretagare som vill växa får ett ökat statligt stöd i form av sänkta arbetsgivaravgifter för upp till två anställda och en beloppsgräns som innebär att man bara betalar ålderspensionsavgift på 10,21 procent på lön som inte överstiger 35 000 per månad. Det kostar staten 80 miljoner kronor 2025 och 190 respektive 250 miljoner kronor 2026 och 2027.
