Sju av tio församlingar utsattes för brott – på ett år

Lisa-Gun Bernerstedt nämner egendomsbrott och brott kopplade till kyrkans diakonala, sociala verksamheter som särskilt vanliga. Ibland kan hotfulla situationer uppstå till exempel i samband med att en person som tar emot ekonomisk hjälp har ett större behov än det som Svenska kyrkan kan erbjuda.

Vanligt med självcensur

Egendomsbrott har drabbat två tredjedelar av församlingarna och våldsbrott mer är 40 procent, skriver rapportförfattarna. Generellt sett är egendomsbrott vanligare, men judiska, muslimska och ortodoxa församlingar drabbas i nästan lika hög grad av våldsbrott. De vanligaste våldsbrotten är hot och hat i sociala medier. 

Även när det gäller skadegörelse och anlagda bränder tycks lokaler tillhörande religiösa minoriteter vara mer utsatta. Kristna kyrkor drabbas oftare av stölder. 

Utsattheten påverkar hur församlingarna agerar både i den fysiska och den digitala miljön. Drygt en av fem församlingar har avstått från uttalanden och aktiviteter av rädsla för att utsättas för hat och hot. Var fjärde församling har av samma anledning valt att inte publicera inlägg i sociala medier.

Majoritet polisanmäler inte

Sex av tio brottsutsatta församlingar har inte har polisanmält några brott det senaste året. Det kan bero på att det anses vara meningslöst att upprätta en anmälan, eller att brottet upplevts som en bagatell. I vissa fall är församlingarna rädda för att en polisanmälan kan leda till medial uppmärksamhet, vilket i sin tur skulle kunna leda till fler negativa konsekvenser. 

Lisa-Gun Bernerstedt säger också att det kan handla om omsorg för gärningspersonen, som i vissa fall kan vara hjälpbehövande. 

– Vi kan se att man inte anmäler i den utsträckning som kanske ibland vore bra att göra. 

Forskarna har också identifierat en utbredd brist på säkerhetsarbete. Nästan hälften av församlingarna saknar rutiner för att förebygga hot, hat och trakasserier. Resursbrist och administrativa hinder uppges som orsaker till detta. Nio av tio församlingar anser att trossamfunden behöver samarbeta mer över religionsgränserna för att motverka antireligiösa brott.