Åtalet är det första av sitt slag där lagen om terrorfinansiering används mot ett brott med påstådd koppling till PKK. Till grund för åtalet ligger ett nära 600 sidor långt förundersökningsprotokoll gjort av Säkerhetspolisen.

I helgen uppmärksammades ett förhör i protokollet, där en förhörsledare från Säpo ställer frågor om den svenskkurdiska organisationen NCDK och säger: ”Säkerhetspolisen har gjort bedömningen att NCDK är en terroristorganisation.”

NCDK eller Kurdiska demokratiska samhällscentret är Sveriges största kurdiska paraplyorganisation med ett 30-tal medlemsföreningar runt om i landet. Organisationen står inte med i någon terrorlista och har inte dömts för något terrorbrott i en svensk domstol.

”En enskild mening”

Säpos pressekreterare Fredrik Hultgren-Friberg skriver i ett skriftligt svar till Dagens ETC att Säpo inte gör några egna terrorklassificeringar av organisationer.

– Vi förhåller oss till vilka organisationer eller verksamheter som terrorklassats av Sverige eller internationella organ såsom EU och FN. Organisationen NCDK är inte klassificerad som en terrororganisation i något sådant sammanhang.

Men han svarar inte i sitt första mejl på varför Säpos förhörsledare i så fall ändå kallat Sveriges största kurdiska organisation för terrorister. Så Dagens ETC mejlar honom igen.

– Har svårt att ge någon kommentar kring en enskild transkriberad mening från ett av tolv förhör som hållits med den misstänkte inom ramen för förundersökningen, skriver Fredrik Hultgren-Friberg.

Förnekar Natokoppling

Övriga frågor bollar Säpo vidare till åklagaren Hans Ihrman vid Riksenheten för säkerhetsmål att besvara. Han har agerat förundersökningsledare inför att åtalet har väckts. Många medier som hört av sig till Hans Ihrman sedan i fredags har naturligtvis undrat om det bara är en slump att det unika åtalet kommer just nu, under Natoprocessen där Turkiet ställt krav just på att Sverige ska slå ner på påstådd PKK-finansiering.

– Man får dra vilka slutsatser man vill, att det har sammanfallit. Jag har menat att det inte har något samband alls. Hade den här händelsen skett ett år innan så hade vi självklart agerat på ett försök till grov utpressning, säger han.

Turkiska regeringsrepresentanter har under Natoprocessen också upprepade gånger pekat ut NCDK som terrorister. Men i likhet med Säpo drar Hans Ihrman inte några stora växlar på förhöret där NCDK omnämns. Det är många uppgifter man kan ha synpunkter på, Säpo har nu kommenterat att det inte är en officiell inställning, menar han.

– Det är en enstaka fras i ett enstaka förhör i en lång utredning. Det går inte att dra några likhetstecken med att någon myndighet gör gällande att de förekommer på någon terroristlista.

”Måste få fram sanningen”

Just så avslappnat ser dock inte den utpekade organisationen själv på saken. Ridvan Altun är ansvarig för NCDK:s diplomatiska arbete. Han kräver en skriftlig förklaring av Säpo.

– Hur kan de anklaga en civilsamhällesorganisation för terrorism och sedan säga att det inte är viktigt? Har de inte ryggrad? Hur kan man vara så korkad?

– Det här är exakt samma som Turkiet och det turkiska underrättelsetjänsten MIT säger. Har MIT tagit över kommandot i Sverige och förverkligat sin definition? Nu måste man få fram sanningen. Det är inte kurder som ska reagera mot detta, det måste det demokratiska samhället göra. Rättsväsendet, riksdagen.

Han ber om ursäkt för att han brusar upp, men han säger att han är rasande. Han tycker sig se hur detta sätter saker och ting i en större kontext. I januari avslöjade Dagens ETC att Säpo med en början i augusti 2022 började söka upp ledande profiler i NCDK och förhöra dem om organisationens finansiering, verksamhet och syn på Natoprocessen.

– Det har inte varit slumpmässiga företeelser, utan det hänger samman med detta andra, säger Ridvan Altun.

Inte betalande medlem

Han säger sig ha hört namnet på den kurdiska man som nu står åtalad för PKK-finansiering. Det ska vara en individ som har deltagit i några demonstrationer NCDK arrangerat, och som även kan ha besökt föreningslokaler. Men han är inte någon betalande medlem i organisationen, enligt Ridvan Altun.

– Och våra föreningar är inte slutna sällskap. De är öppna för allmänheten, vi frågar aldrig efter någons legitimation.

Själv tror han inte en sekund på att det är en slump att åtalet kommit just nu när Turkiet kräver fortsatta svenska eftergifter.

– Kurder offras för en smutsig affär. Och det gör inte Europa och världen säkrare att förverkliga Erdogans lagar.

”Väldig amatörmässighet”

Rör det sig bara om ett misstag, att NCDK har målats ut som en terroristorganisation, är det inte ett unikt sådant i den svenska säkerhetsapparatens historia. Strax före millennieskiftet inrättade Göran Perssons regering Säkerhetstjänstkommissionen, Säko, i syfte att granska de svenska säkerhetstjänsternas verksamhet under efterkrigstiden.

Ulf Bjereld som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ingick som expert i Säko och författade en statlig rapport om övervakningen av den svenska Palestinarörelsen 1965–1980.

Han betonar att det inte är några problem att Säpo håller ögonen på olika grupper som agerar i Sverige. Kärnfrågan är bara hur man gör det, på vilka grunder man gör det och hur man kommunicerar det.

– Men i den data vi tittade på fanns det en väldig amatörmässighet från flera av övervakningsorganens sida. Då får man väl ändå säga att Säpos agerande var relativt professionellt. Men det generella var att man ofta saknade kunskap om de organisationer man övervakade. Och man tog ofta, i det här fallet motpartens Israels verklighetsbild som given. Man granskade arabiska och palestinska organisationer genom Israels linser, säger Ulf Bjereld till Dagens ETC.

Sedan Säkos slutbetänkande med Palestinarapporten kom 2002 har ingen motsvarande granskning av säkerhetstjänsternas verksamhet genomförts i Sverige. Vi vet därför inte hur bevakningen av den svenskkurdiska miljön har sett ut och förändrats över tid.

”Därför bör det redas ut”

Ulf Bjereld tycker det är bra att Säpo i sin presskommentar tar avstånd från formuleringen i förundersökningsprotokollet. Men frågan kvarstår varför Säpos förhörsledare skrivit in den där från första början?

– Har den här Säpomannen liksom bara pratat på? Är det någon missuppfattning? Eller har han verkligen på fullt allvar suttit och argumenterat för det?

Det är Säpo själva som genomför förhöret och som har återgivit det.

– Då tycker jag att det här är allvarligt. Att stämpla organisationer som terroristorganisationer, det är ju ingenting som man ska göra lättvindigt. Och att då sätta det på pränt i ett nedtecknat förhörsprotokoll som sedan ligger till grund för domstolens överväganden, och så sätt verkligen kan påverka enskilda människors liv, det är allvarligt. Därför bör det redas ut hur det här egentligen har gått till, säger Ulf Bjereld.

Att vi inte vet, aktualiserar det igen en diskussion om den bristande demokratiska insynen i Säpo?

– Det är en fråga som har funnits lika länge demokratin har funnits. Vem ska vakta väktarna, så att säga? Hur ska man ordna demokratisk insyn och kontroll över en myndighet vars hela verksamhet bygger på hemlighetsfullhet och sekretess och i viss utsträckning måste göra det också?