Den som fördjupar sig i riksdagspartiernas annonsering i sociala medier kommer snart att upptäcka att det finns en hel godisskål av möjligheter för den som ska hitta en vinkel att dra på ur all tillgänglig statistik.

V väljer bort Facebook

En av de tydligaste är att Sverige­demokraterna den senaste 30-dagarsperioden med sina nästan 1,7 miljoner kronor i annonsutgifter inte bara varit den överlägset största annonsören alla kategorier hos Meta (tidigare Facebook) i Sverige, de lämnar dessutom övriga partier långt bakom sig och är i satsade annonspengar mätt dubbelt så stora som tvåan Social­demokraterna som ”bara” lagt ut knappa 860 000 kronor på annonser.

Regeringspartiet kompenserar å andra sidan andraplatsen med att dominera en annan lista, den över annonsutgifter för enskilda personer i partiet. Först på femte plats tränger sig ett annat partis företrädare in på listan.

Anmärkningsvärt är kanske också att SD lagt ned 512 gånger mer pengar på annonser än vad Vänsterpartiet gjort, som av sina 3 220 kronor i utgifter att döma inte verkar tro särskilt mycket på riktade, köpta politiska annonsers kraft – åtminstone inte på sociala medier, där Linköpingslistan, Feministiskt initiativ, Partiet Nyans och Alternativ för Sverige tagit på sig större spenderbyxor.

Vill nå XC90-intresserade

Intressant är också vilka olika målgrupper partierna riktar sig till. Till exempel försöker Liberalerna och Centerpartiet nå personer med högre utbildning. Moderaterna riktar sig till personer med intressen som ”aktie­marknad”, ”investmentstrategier” – och lyxbilen Volvo XC90. Medan Miljöpartiet inte oväntat satsar på att nå personer som bland annat angett ”klimat” och ”naturlig miljö” som intresse.

Även SD har en tydlig bild av vilka väljare de vill nå. Det är grabbgrabbigt för hela slanten, med bilar, fossila drivmedel, teknik och höga varvtal nästan så långt ögat når. En särskild dragning tycks de ha för hårdrockare som i listan figurerar i form av intressen som ”death metal”, ”black metal”, ”hårdrockssub­kultur”, ”hårdrock” och ”metalcore”.

Gränsar till fake news

Någon kvalitativ analys av partiernas annonser har vi inte gjort. Ändå sticker ett gäng annonser ut som är misstänkt nära att kunna klassificeras som desinformation. Från M och från SD.

I M:s fall handlar det om deras återkommande mantra om att S planerar att återinföra fastighetsskatten, något som S gång på gång påpekat är en lögn. Trots detta har M bekostat ­annonser riktade till 22 ­kommuner i Stockholms län med budskapet att Magdalena Andersson vägrar ”utesluta en ny fastighetsskatt” och en exempelsiffra på var en sådan skatt skulle landa för ­kommuninvånaren.

Tvivelaktiga är också M:s antydningar i flera annonser om att regeringen varit ansvariga för nedläggningar av kärnkrafts­reaktorer och dessutom för­bjudit bygget av nya sådana, när det i verkligheten varit affärsmässiga beslut hos de bolag som ansvarat för driften som legat bakom avvecklingen.

Inte heller SD kan låta bli att hålla sig borta från samma narrativ när de i ett handfull annonser går ut med budskapet att väljarna kan ”rätta till sossarnas misstag” genom att rösta på SD som vill ”återstarta nedlagd kärnkraft”.

Sprider överdrivna siffror

Det går också att resa frågetecken kring ett gäng siffror som M presenterar kopplade till kärnkraft och till olika slags brott.

Enligt M stödjer 84 procent av svenska folket kärnkraften. ­Stödet för den är förvisso stor, men inte så stor som M vill ge sken av. Enligt en Sifoundersökning från i vintras var 60 procent av de tillfrågade positiva till kärnkraft.

Och i en annons signerad partiets rättspolitiske talesperson Johan Forssell hävdas att dödsskjutningar tredubblats och såväl sexualbrott som ungdomsrån fördubblats under den socialdemokratiska regeringens åtta år vid makten.

Sant, enligt siffror som SVT tagit fram, är att dödsskjutningarna ökat med 150 procent under perioden. Vilket för övrigt inte skiljer sig särskilt mycket från den ökning med nästan 140 procent för samma brott under alliansens regeringsår 2006–2014.

Och när det gäller sexualbrott och ungdomsrån visar tillgänglig data från Brottsförebyggande rådet Brå att dessa bara ökat med omkring 50 procent vardera mellan 2014 och 2021, att jämföra med en ökning under alliansåren 2007–2014 (data saknas för 2006) på 47 respektive 23 procent.