Hoppa till innehållet

I backspegeln

Så skulle det politiska landskapet ändras om barnen fick rösta

Bild: Bild: Pontus Lundahl/TT

ETC nyhetsmagasin

Är det dags att sänka rösträttsåldern? Susanna Hedenborg utforskar frågan genom en tillbakablick på kvinnors rösträtt och konstaterar att det politiska landskapet skulle kunna förändras.

I broschyren ”Hvarför skola kvinnorna vänta?” ifrågasatte debattören och författaren Frida Steenhoff arbetarrörelsens kvinnosyn 1905. Först senare fick hon gehör för sina åsikter – 1921 fick Sverige allmän och lika rösträtt och den 12 september kunde de första kvinnorna både rösta och väljas in i riksdagen. I år firas 100-årsjubileum.

Samtidigt var det många som fortfarande utestängdes genom så kallade rösträttsstreck. Antologin ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” handlar om just dessa begränsningar som på olika sätt problematiserar vår bild av det demokratiska genombrottet 1921.

Vill du fortsätta?

Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det loggar du in här .

Prova en vecka utan kostnad

Från

Lås upp alla låsta artiklar en vecka utan kostnad. Ingen bindningstid.

POPULÄRT VAL

Från
99 kr för 3 mån
Beställ här

Läs digitalt i tre månader för bara 99 kronor. Ingen bindningstid – avsluta när du vill.

Detta ingår:

  • Tidning varje dag i veckan
  • Läs den digitalt när och var du vill
  • Läs låsta artiklar på ETC.se
  • Tillgång till arkivet på sajt och i app
  • Garanterat inga fossila annonser

Ämnen i artikeln