Så har marknadsskolan gjort gymnasievalet mer ojämlikt

I flera decennier har kön och social bakgrund speglats i ungdomars gymnasieval. Tjejer och killar tenderar alltså att välja olika inriktningar och elever från akademiska hem väljer annorlunda än elever med föräldrar utan akademisk utbildning. Johanna Mellén har undersökt om regeringens reformer inom utbildningssystemet reproducerar dessa fördelningar, genom att analysera statistikdatabaser och policydokument mellan 1963 och 2008. Studien visar att efter man 1994 införde högskolebehörighet för alla nationella program så ändras fördelningen i yrkesprogrammen, som generellt sätt hade lockat elever med arbetarklassbakgrund.

– Det sker en viss utjämning. Det man kan se är att de från studievana hem i större utsträckning väljer yrkesförberedande utbildningar. Det beror kanske till viss del på att de yrkesförberedande utbildningarna får ett större värde, de kan både leda till högre utbildning och jobb. Under 2000-talet finns också en diskurs kring att direktkopplingen till arbetsmarknaden är viktig inte minst med Alliansens valmanifest 2006, säger Johanna Mellén.