Dagens ETC granskar.

2021-04-07 09:23
  • En svensk som medvetet gömmer undan beskattningsbara  tillgångar utomlands kan dömmas till skattebrott.  Bild: TT
    En svensk som medvetet gömmer undan beskattningsbara tillgångar utomlands kan dömmas till skattebrott. 
  • Bolag i Hong Kong betalar ingen skatt om vinsterna kommer från utlandet.  Bild: Shutterstock
    Bolag i Hong Kong betalar ingen skatt om vinsterna kommer från utlandet. 
Puffetikett
Dagens ETC

Så enkelt är det att smita från svensk skatt

För 3 600 kronor i månaden kan vem som helst köpa sig fri från skatt och insyn. Ett bolag i Singapore säljer ett skatteupplägg med flera brevlådeföretag i lågskatteländer via en bank i Puerto Rico.

Dagens ETC utger sig för att vara en svensk företagare som vill gömma kapital – utom räckhåll för Skatteverket. Och det är ingen brist på tjänstvilliga aktörer.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Under mars månad är det tio procent rabatt på skalbolag i Seychellerna. Kampanjen är det första som möter en på Offshore company corps sajt och kanske hänger det sänkta priset ihop med att allt mer kapital har flyttat till skatteparadisen i Asien. Det är även detta råd som ges av bolagets rådgivare när vi utger oss för att vara en svensk företagare med kapital utomlands som vill undslippa skatt.

– Enligt min åsikt är det bästa upplägget att skapa ett Hongkong-bolag. Där betalar du ingen skatt alls om vinsterna kommer från utlandet, säger Ana som arbetar på Singapore-kontoret.

Företaget har kontor i ytterligare tre länder och hemsidan finns översatt till mängder av språk, inklusive svenska. Det finns hundratals liknande bolag. Hos ett konkurrerande bolag erbjuds ett liknande skalbolagsupplägg i Hongkong.

– Ägarinformation är inte tillgänglig via Google men dessvärre inte 100 procent hemlig. Det går att som utomstående anlita en revisorsfirma och söka i Hongkongs företagsregister, säger hon.


Läs också del 1 av granskningen: Här är svenskarna som gömmer mångmiljonbelopp i skatteparadis och del 3: Varför får Östermalms rikaste inte nog?

Sopa igen spåren

Ana på det första bolaget informerar om att det enkelt går att sopa igen spåren. Om vi upprättar ytterligare ett skalbolag på Brittiska jungfruöarna så kan pengarna slussas vidare utan att lämna några spår.

– Där finns inga offentliga register, vilket är väldigt behändigt, säger hon.

Slutdestinationen för detta skatteflyktsupplägg är en bank i Puerto Rico. Enligt flera internetforum är den mycket populär bland bitcoin-handlare som vill dölja sina vinster för skattemyndigheterna. När pengarna nu gått ett varv runt jorden finns de tillgängliga för konsumtion i Sverige via ett bankkort kopplat till kontot i Puerto Rico. Uppläggningskostnaden är runt 40 000 kronor för första året, inklusive en mindre deposition. Följande år blir kostnaderna lägre.

Samtidigt ger upplägget möjligheten att helt undslippa skatt vilket kan spara stora summor varje år för den med mycket kapital. Ju rikare du är, desto mer lönsamt är det att gömma tillgångar.

En svensk som medvetet gömmer undan beskattningsbara tillgångar utomlands kan dömmas till skattebrott och gränsen för grovt skattebrott ligger vid ungefär en halv miljon. Det är däremot inte olagligt att sälja tjänster som underlättar skatteflykt. Men när vi berättar för offshorebolagen att vi egentligen är journalister och vill göra en intervju med ledningen slutar de svara på mejl.

Ökad transparens

Det har trots allt blivit svårare för skatteflyktingarna att känna sig helt säkra. Inom EU och OECD ökar det internationella samarbetet för att öka transparensen. Samtidigt har Sverige tecknat avtal med över 100 länder för att utbyta bankinformation. Men vi har inte ännu något avtal med Puerto Rico och landet omfattas inte av avtalet med USA.

Det berättar Johan Lundberg som är skatterevisor med inriktning mot skatteparadisutredningar.

– Det som kan avslöja dig är om du med gömda pengar köper dyra klockor och annat som inte matchar din deklarerade inkomst i Sverige. Det kan leda till att vi inleder en undersökning. De flesta vill njuta av sina tillgångar och det är svårare att dölja konsumtion.

Traditionellt har förmögna svenskar packat resväskan med kontanter eller smycken och rest ned till Schweiz och gömt tillgångarna i ett bankfack. Men den tiden ser ut att vara förbi. De senaste åren har schweiziska banker börjat kastat ut mindre kunder. Skatte­verket har upptäckt flera fall där pengar har förts över till svenska konton och bankerna har meddelat att de säger upp avtalet.

– De med väldigt mycket pengar har råd med duktiga rådgivare och får mer avancerade upplägg.  Men för bankerna är det inte längre intressant med småkunder. Jag har hört att gränsen går någonstans vid 15-20 miljoner kronor, säger Johan Lundberg.

Inga bankkonkurser

Även om arbetet med ökad transparens gått framåt inom OECD och EU har få schweiziska banker gått i konkurs. Inte heller i EU-landet Luxemburg verkar det ökade internationella samarbetet ha stoppat skatteflykten. För drygt en månad sedan publicerade Le Monde uppgifter från en ny läcka, Openlux, som visade att 55 000 skalbolag utan ekonomisk aktivitet var registrerade i landet. Men ändå är Luxem­burg inte uppfört på EU:s svarta lista över stater som anses vara skatteparadis. Systemet har brister, medger Johan Lundberg, men anser ändå att informationsutbytet är ett viktigt steg framåt.

– Nu har vi alla fall möjlig­heter att utreda tillgångar utomlands. Det hade vi inte förut.


Dagens ETC frågar folk på Östermalm: Vad tycker du om skatteflykt?

”Mentalitet som smittar”

Skattemyndigheterna vill gärna tala om att vi närmar oss ett slut för bankernas hemlighetsmakeri. Men vi är långt ifrån det målet, anser Annette Alstadsæter, ekonomiprofessor vid Norges Miljö- och Biovetenskapliga Universitet.

– Huvudtjänsten som skatte­paradisen säljer är motsvarigheten till Harry Potters osynlighetsmantel. Det är till sin natur svårt att veta vem som äger vad. Och staternas informationsutbyte är problematiskt eftersom ingen kan undersöka om uppgifterna stämmer.

När Sverige exempelvis begär bankinformation från Schweiz är det ingen tredje part som kontrollerar att informationen är korrekt.

– Länderna har fram tills nu inte ens kunnat publicera totalsummor per land. Det hade kunnat ge journalister möjligheter att jämföra med andra källor. Paradoxen är att man har mer transparens, vilket politikerna vill ha, men samtidigt leder systemet till mer hemlighetsmakeri och sekretess.

Tillsammans med Gabriel Zucman har Annette Alstadsæter tagit fram forskning som visar att trots ökade ansträngningar mot ökad öppenhet främst sedan 2008 har den globala skatteflykten legat på en konstant nivå kring tio procent av världens BNP. Den stora förändringen är att mer kapital flödat till asiatiska skatteparadis. Om detta tillåts fortsätta riskerar det att undergräva tilltron till hela skattesystemet, tror Annette Alstadsæter.

– När jag ser att de rika kan komma undan med lagliga, eller olagliga sätt, varför ska jag då betala skatt. Det är en mentalitet som smittar. Innan det får konsekvenser att hjälpa till med skatteflykten, och de blir ekonomiskt kännbart för skatterådgivarna, kommer detta att fortsätta. Man kan tjäna så mycket pengar på det.

Ökat samarbete

Sverige har tecknat bilaterala avtal med över 100 länder för kunna utbyta upplysningar om finansiella konton. Det pågår parallellt med ett arbetet inom OECD och EU som kallas Common reporting standard (CRS). CRS är OECD:s standard för att underlätta ett automatiskt informationsutbyte om finansiella konton mellan länder. Även inom EU finns ett internt informationsutbyte mellan medlemstater kallat DAC 2 (Directive on administrative cooperation).

Källa: Skatteverket