– För fem–sju år sedan började jag få fruktansvärda vallningar. Det kan börja med att man fryser ohämmat fast man har jättemycket kläder på sig, för att sedan få vallningar där man illsvettas och får ångestpåslag, säger hon.
För henne har vallningarna varit besvärliga bland annat i jobbsammanhang.
– Det är väldigt pinsamt och utlämnande när man står och pratar inför någon och plötsligt blir rödflammig och känner hur det börjar rinna svett i hela ansiktet. Precis som att man vore jättenervös, fast det är något utom ens kontroll, säger hon.
Lena Rindner, distriktssjuksköterska och disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, har studerat klimakteriebesvär och livskvalitet hos 370 kvinnor i 45–60-årsåldern. Hon har sett att det är vanligt att kvinnors mående försämras i de åldrarna.
– Det är väldigt mycket psykisk ohälsa, som nedstämdhet, oro och energilöshet. Det är en hög långtidssjukskrivning, säger hon.
Även yttre förändringar
Enligt henne inträffar klimakteriet i en ålder då mycket händer som också påverkar måendet.
– Klimakteriet är en tid i livet med både biologiska och psykosociala förändringar med olika hälsoeffekter med varierande inverkan på hälsa och livskvalitet. Personliga och sociala relationsförändringar såsom vård av åldrande föräldrar och att ha tonårsbarn. Föräldrars död, barnen flyttar hemifrån eller att få barnbarn. Och samtidigt jobbar man heltid. Man känner att man inte orkar på grund av allt annat runt omkring, säger Lena Rindner.
Enligt kvinno- och jämställdhetskommittén i Storbritannien har nästan en miljon brittiska kvinnor lämnat jobb på grund av klimakteriebesvär. Det kan leda till att antalet kvinnor i ledande befattningar minskar och att könsskillnader och pensionsklyftan ökar, menar de. Kommittén har nu inlett en utredning om hur och i vilken utsträckning kvinnor känner sig diskriminerade på jobbet på grund av klimakteriet, hur det påverkar samhället och hur arbetsgivare möter kvinnornas behov. Lena Rindner tror kvinnors upplevelse av att jobba under klimakteriet beror mycket på arbetssituation och hur privatlivet ser ut.
– Jag tror att det handlar om att ha en arbetssituation som inte är så slimmad, för då blir det en högre arbetsbelastning för kvinnan. Har man bra stöd och återhämtning i livet kan man klara det, men är man pressad i sitt arbete och i sitt privatliv, inte har möjlighet till återhämtning och samtidigt är i den här åldern då man är extra sårbar, då kan det bli tufft, säger Lena Rindner.
Måste få stöd hemma
För Catharina Olsson har det fungerat relativt bra att arbeta trots klimakteriebesvär. Men hon tror också att jobb och arbetsklimat är avgörande.
– Om man inte har något stöd och ska prestera till 110 procent när man inte sover på nätterna på grund av vallningar kan det bli tufft. Jag tror också att det beror på arbetskamrater och stöttning hemma, jag har turen att ha en väldigt förstående och stöttande man hemma, säger hon.
Hon tycker att de har ett öppet klimat på jobbet där man kan prata om klimakteriet.
– Det gäller bara att någon öppnar munnen så säger alla att de problemen har jag, så är för mig och för mig har det precis börjat. Då tänker man stackars dig som har allt kvar. Men det är inte så många män som är med i samtalet.
Kan du vända dig till din chef om du har besvär?
– Jag har inga några problem med att prata om det. Tidigare hade jag en manlig chef och då kändes det inte fullt lika enkelt. Men det handlade inte om att det inte var tillräckligt högt i takt, det kändes inte lika naturligt bara, säger Catharina Olsson.
