S-kongressen.

2015-05-31 11:17
Thage G Peterson. Bild: Janerik Henriksson/TT
Thage G Peterson.

S-veteran: "Landsbygden behöver visioner"

ETC möter Thage G Peterson, partiveteran och mångårig talman.
   – Jag möter en stor frustration. Vi har små orter som helt avfolkas och all service avvecklas, medan universitets- och storstäder växer explosionsartat. Så kan det inte fortsätta, säger han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Du gick nyligen ut tillsammans med andra företrädare i partiet och kritiserade Löfven för att inte infria sina vallöften. Varför då?

– Vallöften är känsliga frågor, för folk lägger dem på minnet. Så man får inte ge vallöften när de inte kan hållas. 

Vilka löften pratar vi om?

– Det vet du säkert bättre än jag. Men Rot och Rut och bensinskatt, bland annat. 

Du har varit med länge i den socialdemokratiska politiken. Vad skulle du säga om partiet då och nu, vid en jämförelse?

– Jag har aldrig suttit i en majoritetsregering, som vid valet 1968, då S fick egen majoritet. Men en bra bit över tjugo år hade vi omkring 40 procent av rösterna. Nu är vi nere i 25 procent. Men så har också valmanskåren blivit mer rörlig och vi har åtta partier i riksdagen. 

Så 60-talet var lite av en storhetstid för S?

– Ja, det ligger bra till. Vi hade väldigt många unga engagerade och det fanns framtidstro. Skolans demokratisering inleddes och många fler än tidigare fick tillgång till utbildning. Miljonprogrammet genomfördes. Vi fick mycket kritik för det, men jag var uppväxt i en tid då det inte gick att hålla värme i husen, vattnet frös på vintern och råttor sprang omkring, så jag vet att det betydde mycket. Men det var också enklare att regera då. Lättare att förhandla med andra partier och vi behövde inte förhålla oss till andra länder och åka ned till Bryssel vid viktiga beslut.

Kan man komma tillbaka till den ställningen man hade då?

– Nej, det är omöjligt. 

Vad är det bästa som du fått igenom som politiker?

– Jag svarade för basindustrins förnyelse, framför allt stålindustrin och Teko-industrin. Dessutom vände jag en negativ utveckling för landsbygden. Vi hade innovationsprojekt där som kostade miljarder. När jag är ute och pratar idag är det många som framhåller den insatsen. 

Vad har arbetarrörelsen som folkrörelse för betydelse för S idag – alltså små lokala basföreningar inom och utanför partiet?

– Det är oerhört viktigt. Det är folkrörelser som har gjort partiet till vad det är. Att så många har deltagit och engagerat sig på lokal nivå. Därför blir jag väldigt ledsen när jag ser att det som har varit stora folkrörelser håller på och förlorar sin karaktär. Det ska vara skillnad på att bo i ett hus ägt av Riksbyggen eller HSB än i vilken bostadsrätt som helst, till exempel. Annars måste något ha gått snett. 

– Det fordras en renässans här, och inte minst behöver studiecirkeln lyftas fram igen för bredare grupper, så att människor lär sig tillsammans. 

S lanserar sig som Framtidspartiet. Hur blir ni det – vad är vägen framåt – finns det en ny socialdemokratisk politik och vad är receptet för den?

– Jag framhåller tre frågor. Det ena är jobben. Där har man gått ut med så stora löften att det inte går att bortse ifrån. Man måste göra betydligt större satsningar. Det andra är skolan, där föräldrarna är oroade idag. Skolan ska vara rolig, men man ska också lära sig något. 

– Det tredje är landsbygden. Jag reser och talar mycket och möter stor frustration, vi har små orter som helt avfolkas och all service avvecklas, medan universitets- och storstäder växer explosionsartat. Så kan det inte fortsätta. Vi måste lansera visioner för landsbygden. Men då ska vi inte satsa någon miljon här eller där, utan miljarder. 

Ingvar Carlsson lär på 80-talet ha sagt om socialdemokraternas väljare att de var så partitrogna att de skulle rösta på en häst om det var den som var partiledare. Hur stämmer den bilden överens med dagens politiska landskap? 

– Så är det inte längre. Det har skett en revolution i valmanskåren. Väljarna har mer integritet. Tidigare röstade barn oftare som sina föräldrar eller som de andra i facklubben. Nu tar man inte ledning från någon.

– Därför måste socialdemokraterna arbeta med att lösa kritiska frågor. När jag var på väg hem idag stannade till exempel tåget. Jag tror att socialdemokraterna skulle vinna många väljare på att rusta upp och utveckla järnvägen, till exempel. 

Hur ser du på trenden med triangulering?

– Jag tycker inte om när partiet tar för mycket hjälp av konsulter och partistrateger, därför att man hamnar fel. Vi borde rikta in oss på att alla grupper i Sverige får det tryggt. 

Men det hjälper i valen, eller?

– Jag har varit med om över ungefär trettio valrörelser. Jag har alltid fått höra att vi ska rikta budskap för att fånga marginalväljare. ”Nu ska vi nå villaägare”, till exempel. Jag har aldrig trott på det. Alla grupper har intresse av en ordnad och jämlik ekonomi med trygghetssystem. 
 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Thage G Peterson

Ålder: 82 år.

Bor: Nacka.

Karriär: Började sin politiska karriär som kommunkamrer i Ärla kommun 1958. Har varit ordförande för Folkets Hus-föreningarna, förbundssekreterare i SSU, riksdagsledamot och statssekreterare innan han blev samordningsminister i Olof Palmes ministär. Har varit industriminister under Olof Palme, justitieminister hos Ingvar Carlsson och försvarsminister och ledamot av statsrådsberedningen i Göran Perssons regering, samt riksdagens talman.