Det var omkring sex år sedan som den första skolan i Malmö införde elektroniska lås. Fler gymnasier hakade på, så att man nu kan komma in genom skolornas huvudentréer men inte kommer vidare till trapphallar och andra utrymmen utan att ha någon form av passerkort.

Hotfullt när främmande tog sig in

Utvecklingen mot låsta skolor startade enligt Bo Ingvarsson, enhetschef för fysisk miljö inom utbildningsförvaltningen, med ett par obehagliga incidenter.

– Det började för några år sedan med bråk som startat under helgerna och som ledde till fortsatta uppgörelser där främmande personer tog sig in på skolorna för att hämta någon av eleverna. Det var situationer som uppfattades som hotfulla och där skolornas personal kände att de tappade kontrollen, säger han.

En efter en av Malmös gymnasieskolor har infört ett system med en reception innanför entrén, där alla besökare tas emot. För att komma vidare in i skolan krävs nu också någon form av kort eller tagg för att låsa upp dörrarna.

– Den administrativa personalen, som tidigare fanns någonstans i de bakre utrymmena, har fått flytta fram och bli mer synlig. De tar nu emot alla besökare som kommer. Det kan vara föräldrar, hantverkare eller andra, som nu anmäler sig i receptionen och sedan får hjälp med att hitta vart de ska, säger Bo Ingvarsson.

Även bland grundskolorna har fler infört låsta dörrar.

– Problemet är att de på skolorna inte känner att de har kontroll över flödet av människor. De har incidenter med elever från andra skolor eller personer de inte vet vilka de är som tar sig in på skolorna. I samband med det händer det också att en dator eller något annat försvinner, säger Jonas Thörneblad, utredningssekreterare med ansvar för trygghet och säkerhet inom Malmös grundskoleförvaltning.

Elever utlåsta under raster

Antalet skolor som till stora delar är låsta även under skoltid har ökat och förekommer på alla stadier. På skolor för de yngre eleverna förekommer det också att man ibland väljer att låsa eleverna ute under raster.

– Det är av säkerhetsskäl. Personalen behöver kunna ha kontroll över var alla är och det är svårt att ha om några av eleverna tar sig in i lokalerna, säger Jonas Thörneblad.

”Ett sätt att behålla tryggheten”

På Värnhemsskolan krävs id-kort för att kunna komma in till skolans olika utrymmen. Korten är anpassade så att alla, även lärarna, bara har tillgång till de lokaler de har anledning att vistas i. Porten utåt är däremot olåst.

Barbro Willners, rektor för Värnhemsskolan, ser de låsa dörrarna som ett sätt att behålla tryggheten på skolan.

– Vi har egentligen aldrig haft några direkta problem inne på skolan. Det är mer i området utanför, kring Värnhemstorget och i Rörsjöparken som det kan vara stökigt. Men med 2 000 elever och många olika typer av utbildningar är det bra att kunna säkerställa att rätt person är på rätt plats, säger hon.

Renare toaletter efter låsning

På Möllevångsskolan, som är en f-9-skola, är det korridorerna och högstadiedelens toaletter som hålls låsta. Problemet som skulle undanröjas var återkommande skadegörelse på toaletterna.

– Det var skolans egna elever som stod för skadegörelsen. Vi har löst det med taggsystem där lärarna låser upp åt eleverna, säger rektor Andreas Katsanikos.

Toaletterna, som låstes för ett par år sedan, är numera alltid rena. Frågan om att låta dem vara permanent upplåsta har nu kommit upp. 

– Vi har börjat diskutera det. Problemet nu är att lärarna tycker att det kan vara jobbigt att behöva gå och låsa upp varje gång en elev ska gå på toaletten. Men frågan är hur det sköts. Om toaletterna är smutsiga så vill eleverna inte besöka dem av den anledningen, säger Andreas Katsanikos.